iLandsproblem i Tillvaron – Filosofi – XVb – Mål

Mål. Ska vi sätta upp våra mål, efter våra drömmar? Då blir det ännu viktigare att målen får en deadline. För drömmar… har de ett bäst-för-datum? Jag tycker det verkar så. Eller är det bara att de inte går att uppfylla i repris?

Jag säger det rent ut, jag är för feg för att sätta upp mina drömmars mål. Som liten fanns ju drömmen om att bli lokförare. Visseligen på ellok. Idag skulle målet inte stanna vid det, utan mer rykande mål. Ändå vägrar jag sätta det som mål, för jag är för feg att lämna mitt trygga, strukturerade liv, för att jaga efter mitt mål. Det skulle vara en stor uppoffring på många plan – familj, ekonomi etc. – för att bli lokförare. Men inom räckhåll är det. Det är en kort utbildning (1 år) och det gäller bara att ta sig in, men det skulle jag fixa. Sedan skulle det bara vara att åka till Göteborg och lära sig ångloket.

Ändå är det inte mitt mål.
Kanske vill jag inte tillräckligt.
Kanske väntar jag på att en tillfällighet – en oväntad våg – ska skölj över mig och servera mig möjligheten på en räkmacka, ungefär som allt annat med ångloken mer eller mindre gjort (läs om det i samband med Filosofi om slumpen).
Just det karaktäriserar mig rätt starkt, dvs jag sitter i min båt och passar på att ta de tillfällen som bjuds, men jag ror inte mot något utsatt mål, jag kämpar inte för att komma till ett visst ställe.

Varför?

För att jag inte vet vart jag vill, förrän jag sett det. Det är en anledning som stämmer väl in på mycket tidigare i mitt liv.
Men även av rädsla för att misslyckas.
Tänk om jag sätter upp ett mål och arbetar för att uppnå det, men inte gör det. Då har jag ju misslyckats.
Och slösat bort tid, eftersom jag inte uppnådde mitt mål!
Hemska tanke.
Misslyckande!
Fruktansvärt.

Hur ofta misslyckas jag med det jag tar mig för? Sällan, eller aldrig. Och de få gånger jag gör det har jag varit duktig på att maskera mitt misslyckande för omgivningen, genom att peka på delsegrar eller viktiga lärdomar och erfarenheter på vägen.
Å andra sidan kanske jag inte misslyckas så ofta, just för att jag sällan försöker ställa upp mål och arbeta för att uppnå dem.

En annan sak med mål, som uppnås, är ju den korta euforin det innebär och som sedan följs av ett besvärligt vakuum.
Och-sen-då-vakuumet.
Att arbeta mot ett mål är tydligt och fokuserat, och motsatsen är vad man gör därnäst.
Man skulle behöva ha ett nästa mål mer eller mindre omgående, för att slippa detta postmålvakuumet och den stressen.

Som en bekant själv noterade: detta att ”bara jag gör klart detta, så då…” och när detta uppnåddes, hur länge njöts detav det. Som observerades, inte alls, utan då var det bara att rusa iväg på nästa delprojekt. Utan att njuta av framgången, utan att ens låta pulsen gå ned. (läs mer om att våga vara nöjd)

Så hur man än gör – varesig att ha nästa mål klart när ett mål uppnås, eller att inte ha det och drabbas av Och-sen-då-vakuumet, så blir det inte bra.

Ska det vara så svårt att njuta av sin framgång?

* * *

Känner du dig själv?
Känner jag mig själv?

Jag har alltid trott att jag jobbat för att uppnå ett civilt tillstånd som min far – alltså stabil familjefar med hus, jobb och barn.
Att detta skulle vara stommen och att allt annat är garnityr och bonus.

Fast tittar jag i backspegeln ser det inte ut så. Där ser det väl mer ut som om jag levt för garnityr och efterrätt, snarare än gröt och huvudrätt!?!
Så frågan är, kommer jag kunna slappna av, skruva ned och uppnå detta?
Eller kommer jag göra det som en uppoffring och lida?
Eller har jag genom allt flackande och flängade uppnått mina behov och därmed skulle kunna slå mig till ro?

Jag vet inte.
Jag känner inte mig själv.

Jag vet inte ens vad mina drömmar är. Min mål.
Eller så törs jag inte erkänna dem för mig själv.

Men säg så här, gå tillbaka till tiden för slutet på tonåren då allt var glasklart och det bara fanns en sanning. Alla förutsättningar baserades på ens förutsättningar då, och begränsades av allt man inte kände till eller ville höra på.
Typexemplet är ju alla timmar jag skulle lägga i garaget…

Men säg då, vid 18 års ålder, att någon skulle ha gett mig en kort resumé av mina kommande 18 år. Låt mig presentera vad jag skulle ha trott på och velat höra på:
• Utbildning + jobb
• Fru + barn
• Flera drömbilar

Men mer intressant är listan över vad jag hade svurit på att denna ljugit om:
• Att lagom när jag fått mitt fasta jobb, så skulle jag sagt upp mig för att börja studera igen, istället för att köpa hus & garage
• Att jag skulle ha häst
• Att jag skulle ha jobbat med försöksdjur
• Att jag skulle äga en Audi 100 2.3E
• Att jag aldrig ens skulle ha försökt taksänka min bil
• Att jag skulle kunna gå en på en kinarestaurang, beställa buffé och utan minsta farhåga, fråga eller tveksamhet kunna äta en god lunch där.
• Att jag skulle ranka Yellow Lipton i den övre kvartilen.
• Att jag skulle tycka det var billigt när jag tankade för 11:89 kr /liter
• Att jag skulle vara F1-frälst

Och jag skulle varit otroligt ifrågasättande vid påstående att jag:
• Hade besökt Lutande tornet i Pisa
• Kört på Autobahn
• Ägt en 275-hästars Passat Variant (tänk på att detta var 1991, då Passat saknade grill och i utlandet gick att få med 160-hästars kompressormaskin. Året efter kom VR6 med 174 hästar, vilket var stort)
• Flugit till Belgien för att se Formel 1
• Eldat ånglok
• Deltagit i TV-program
• Talat på en vetenskaplig konferens
• Använder kreditkort

Hur ser dina motsvarande listor ut?
Hur hade listan över vad du hade svurit på att denna ljugit om sett ut?
Vad du skulle ha trott på och velat höra på:
vad och vilka påståenden skulle du varit otroligt ifrågasättande inför?

Detta var en fortsättning från Filosofin om Självidentifiering och vad som är viktigt för Dig

fortsättning följer.

Se gärna Introduktion till filosofi för övriga inlägg i serien

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Filosofi och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s