Myter om motorolja

Motoroljan har många uppgifter i motorn.
Smörja
Rena
Skydda
Kyla
Täta

För att kunna utföra alla sina uppgifter krävs det att oljan kan bilda och bibehålla en tunn oljefilm inuti motorn, på alla ytor den kommer i kontakt med. Det är när den bryts och bildar droppar och torra partier däremellan som smörjning drastiskt försämras och motorer slits hårt. Motorer med små toleranser – som både Saabs och Mazdas motorer från början av 2000-talet hade – kan lätt ta så mycket stryk att de havererar. Skär ihop, helt enkelt.

Vad händer när motoroljan överhettar, när den utsätts för mer värme än den tål? Den går sönder. Kolkedjorna splittras och den så livsviktiga oljefilmen brister. Dessa söndertrasade kolkedjor blir dels gas (korta kolkedjor) dels partiklar (långa och grenade) kedjor, där de senare klumpar ihop sig med andra ”likasinnade” – aggregerar – och bildar små partiklar – koks. Man säger att oljan koksar.

Så inte nog med att oljan tappar sin smörjande och kylande effekt, den bär med sig partiklar som fastnar i smala oljekanaler och kan täppa till dem, företrädesvis där de kröker.

Vad är det som skapar denna värme? Högt varvtal, med stort gaspådrag, under längre perioder. t.ex. fullgasstinter på Autobahn, körning med tungt släp, speciellt på varma sommardagar. Men den enskilt största källan till värme i en motor är turboaggregatet.

Turbon är en avgasdriven fläkt som behöver smörjning. Avgaserna är heta i sig och värmer upp turboaggregatet. Och turbon snurrar upp till 50000 varv per minut, vilket också skapar stor värmeutveckling, på en liten yta. Idag är turbon vattenkyld, men ändå ställer turbobilar helt andra krav på motoroljan än vad normalaspirerade motorer gör. Helsyntetisk olja, som är homogenare och noggrannare konstruerad, är värmetåligare och bibehåller en intakt oljefilm även under hög temperaturbelastning.

En annan myt är att ”tjockare” olja, ofta 15W-40 och 20W-50 skulle fungera som motortätare. Där blir man lurad på att den är tjockare vid rumstemperatur, men vid drifttemperatur är det ingen skillnad. Det är den driftvarma oljan som har den bästa oljefilmbildningen.

Låt oss ta en metafor. Tänk dig ett lättmargarin, t.ex. Becel blått, och jämför det med äkta smör. Ta båda paketen från kylen och bred en skiva limpa vardera. Lättmargarinet täcker lätt och snabbt hela ytan och kryper in i porerna. Det gör inte smöret… Men när båda blir rumsvarma har båda lätt för att täcka. Översatt till olja skulle lättmargarinet vara t.ex. 5W-30 och smöret 20W-50. Kallt 5W-30 täcker lätt alla ytor i motorn och tränger in bra, med 20W-50 lägger sig som en klump utanpå och lämnar metallytor osmorda.

Dessa höga vintertal (15W och 20W) gör dock att olja inte tar längre tid på sig att bli driftvarm och är den kall så är den i hög grad droppbildande, alltså motsatsen till filmbildande, och smörjer sämre. Således är dessa oljor sämre på att täta än vad ”tunna” helsyntetiska oljor är.

En bra helsyntetisk motorolja är i alla avseenden bättre än semisyntet och mineralolja för alla motorer.

Byt olja ofta.
Det finns ingen billigare motorförsäkring än en bra olja som byts ofta.

Läs även
Myter om olja
Myter om oktan och bensin
Myter om LongLife-olja
Filosofi

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Bil och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Myter om motorolja

  1. Stefan Källander skriver:

    Det är inte konstigt att folk tror så olika om oljor, ni skriver att en bra syntetsolja alltid är bättre än en dålig mineralolja och Bosse bildoktorn skriver att en bra mineraloljorna är bättre än en dålig syntetolja. Man blir kluven.

    • DonDoc skriver:

      Hej Stefan, alla oljor har kvalitetsbeteckningar, t.ex. från SPI (Svenska Petrolium Institutet) och motsvarande amerikanska. Den vanligaste beteckningen som finns att läsa på alla oljeförpackningar läses Sx där x är en bokstav från A till M (tror jag man är uppe i nu, dvs SM). Ju ”högre” bokstav desto högre kvalitet. Bilens instruktionsbok brukar även tala om vilken kvalitet som oljan minst måste hålla, t.ex. ”SJ”.

      Så visst har Bosse Bildoktor rätt i att en mineralolja som uppfyller kraven på SL-kvalitet är att betrakta som bättre än en syntetolja som uppfyller SG-kvalitet. MEN, oljor utvecklas hela tiden och det var längre sedan syntetoljor som bara uppfyllde SG-kvalitet fanns att köpa. Så om du jämför två nyköpta oljor, kommer du inte att finna någon mineralolja som är bättre än en syntetolja.

      Hoppas det klarade ut förvirringen något :)

  2. Tommy skriver:

    Lite osäker på vart denna fråga/kommentar passar bäst, men här kommer den:
    Vilken motoroljetemperatur anses vara tillräcklig för att kunna belasta motorn? (antingen fart eller acceleration)
    Och en följdfråga: Om kylvattentempen är driftsvarm (=90 grader C?), kan man anta att motoroljetempen då är OK för ”inspirerad körning”?
    Egentligen det enda som jag är missnöjd med på vår VW Polo TSI 90 (ÅM 2012) är att det inte finns någon kylvattentempmätare, så att man vet när motorn är driftsvarm och kan belastas utan att slita onödigt mycket på den.
    Om den (och oljetempen!) åtminstone hade funnits i färddatorn som ett värde, hade det väl varit OK, men som det är nu är det idiotiskt att ta bort den mätaren.

    • DonDoc skriver:

      Ja mätare är inte bara häftigt och kul utan synnerligen bra att ha.

      I en frisk och driftvarm bil är vattentemperaturen konstant (runt 90 grader) och oljetempen varierar på belastning och lufttemperatur. Men en TDI på tomgång på hösten kan lätt tappa även vattentempen, som kan gå ned till 70 grader trots att motorn körts genomvarm innan.

      För att svara på frågan, så brukar jag säkra upp med att ha 90 grader i vattnet och minst 70 i oljan innan jag ger på fullt.

      Hur högt kan du få upp din oljetemp till? 117 grader har jag noterat på sommaren vid lång fullgassekvens på Autobahn med en Golf 1.6 TDI DSG.

      • Tommy skriver:

        Jag hade trott att det var fel på t ex termostaten om kylvattentempen hade gått ner igen efter att varit uppe på driftsvarm temperatur (90 grader). Det är inte bra?

        Det står i min bilmanual att jag ska ha oljetemp.-visning i färddatorn, men det har jag inte. Så därför har jag ingen aning om vad jag har haft för oljetemp.

        Sen undrar jag om varvtal kontra belastning;
        jag tänker att det är skonsammare med t ex 2500-3000 varv på tvåans växel,
        än 1750-2000 varv på treans växel i t ex en backe när motorn är kall?

        Vad är kritisk oljetemperatur för modern helsyntetolja? (beror säkert på typ av olja osv, men finns det något generellt värde?)

      • DonDoc skriver:

        Kritisk? Du menar en för hög temp.?

  3. Tommy skriver:

    Ja, jag menade för hög temperatur, men egentligen så bör det finnas en motsvarande kritisk låg temperatur också (dvs om lägre än denna oljetemp bör man inte belasta motorn hårt).
    Är det ca 130 grader Celsius i övre spannet, och 30-40 grader i det undre? (gissar)

    • DonDoc skriver:

      Jag törs inte ge någon siffra på detta, främst beror det på oljans kvaliteter. En helsyntetolja är pumpbar redan vid låga temperatur och smörjer bra tidigt. Det högre värdet på oljans benämning (t.ex. 5W-40, alltså 40 i detta exempel) berättar hur mycket värme oljan tål. Ju högre värde desto mer tål oljan.

      Gamla oljetempmätare var graderade från 80 till 120 grader. Säkert det intervall där dåtidens oljor fungerade. Idag är spannet större, men varierar från olja till olja.

      I min Scirocco börjar oljetempen visas i siffror från 50 grader. För mig är det en hint från ingenjören att oljan börjar bli driftvarm och att belastningen kan ökas.

      Varför inte ställa frågan vidare till din oljeleverantör? Från vilken temp smörjer er olja fullgott och vilken temperatur tål den utan att gå sönder?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s