iLandsproblem i Tillvaron – Filosofi – VIIIb – Möjligheter skapar val och ångest

Fortsättning från VIIIa – Möjligheter till ett fantastisk liv och våra val

Vissa val har vi. Men när vi väl gjort ett val är det bara att hänga på en stund, i bästa fall reglera farten. Ungefär som att åka vattenruschkana – vi kan välja när vi vill åka och vilken kana vi ska åka. Men när vi väl satt oss är det utan återvändo, utan vidare val.

I Norge och på Island finns det valfångare. Tar de våra val ifrån oss?

Att inte välja är också ett val.

Frihet innebär tvång att göra val.
Val innebär ofta ångest.
Ångest ses idag gärna som sjukligt och behandlas med både medikament och terapi.
Trots att det är orsaken som är det som bör angripas.
Valet.

Val innebär konsekvens.
Valet mellan att göra det man egentligen vill och det som är socialt bekvämt. Den komforten kan ha ett högt pris. Att välja det man egentligen skulle vilja kan innebära ensamhet. Kanske utfrysning. Ett högt pris för en social varelse, som vi är.

Samhället tjänar ofta på att vi avsäger oss valmöjligheter som individ. Det underlättar för samhället. För makthavarna.
Idag ges det indikationer i det kollektiva massmedvetandet att vi har rättigheter att ha allt, så vi inte behöver välja. Vi förväntar oss att ha alla filmer. Alla låtar. All utrustning. Mat från all världens hörn året om. Alla maskiner som underlättar och spar tid.

Samtidigt är själva konsumtionen ångestdämpande.
Självmedicinering.
Terapi.
Men man lurar bara sig själv. Skjuter upp problemet. Istället för att tänka, och slutligen göra det oundvikliga valet. För att inte välja är också ett val.

Du känner säkert till att det svenska ordet lagom är unikt för svenskan. Det anses därför som om det säger saker om det svenska folkets sätt och mentalitet. Lika unikt är faktiskt ordet ”trygghet”. T.ex. till engelska översätts det med safetyness, vilket mer är vårt säkerhet och däremellan känner vi ju en tydlig nyansskillnad.

Detta för oss in på ett spår vi åkt på tidigare och nu kanske vi kommer en meter till. Jag vill påstå att minskad valfrihet ger ökad trygghet.
På dagis har barnen ofta fått specifika platser vid borden, namnmärkta, och tillika namnmärkta prickar att sitt på i ringen vid samlingarna. Aldrig mer något debackel om vem som ska sitta bredvid vem. Aldrig något race eller någon stress över att komma först för att få välja först. Istället, trygghet att ha sin plats. En trygghet som kan vara värd mer än möjligheten att få den allra bästa platsen. För sannolikt är din plats tillräckligt bra. En plats att vara nöjd med.

Du känner igen nyckelorden:

Nöjd (läs mer om att vara nöjd här)
Tillräckligt bra (läs mer här)

Sedan kommer lagom också in och det är ju så att detta ska balanseras och inte överdrivas. Precis som vi upplever att alla möjligheter och alla val som finns gått till överdrift, så ska det inte tippa över åt andra hållet heller, få då börjar det lukta planekonomi och totalitär kommunism. Det har vi sett att det inte heller fungerar helt bra.

Konsekvensen av val.
Jag säger: LÅT DET SVIDA. DET ÄR VÄRT DET.

Det fina med klåda och sveda är att de går över för det mesta och om det inte gör det så kan man bota med salva eller en rejäl fylla.

Att erkänna ett nederlag är inte det samma som att lindra dess verkningar.
Men du har inte dolt något som kan slå tillbaka senare.

Vad är möjligt, egentligen? Teoretiskt och objektivt kan vi göra det mesta, vi kan åka världen runt, köpa Ferrari och en massa saker av mindre omfång. Men kan vi verkligen det, på riktigt? Ta exemplet med den person som det tycks gå så bra för och har allt, men som bara plötsligt lägger av. Kastar karriären och gör någon till synes simpelt. Han som hade alla möjligheter, brukar det heta.
Men bara han sitter med alla sina kort. Kanske hade han inte möjligheten längre, även om det såg ut så för betraktaren. Mycket av det vi inte gör, som vi tillsynes kan göra, kanske vi faktiskt inte kan.
Vi ids inte.
Vi rår inte att motivera oss till det.
Och gör vi inte det, då kan vi faktiskt inte.
En travers kan lyfta en tung container. Den har gripklon, den har ström, den har föraren. Containern står där, redo att lyftas. Men föraren ids inte trycka på startknappen. Då kan traversen faktiskt inte lyfta containern. Hur enkelt det kan verka. En maskin, javisst, men en viss liknelse ändå.

Fortsättning följer i Filosofin om Val vi inte är gjorda för i VIIIc

Våga var nöjd.

Se övriga inlägg här

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Filosofi och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s