iLandsproblem i Tillvaron – Filosofi XVII – sinnesintryck, nervsystemets funktion och bensodiazepiner

Nervsystemet och sjukdom i det samt piller och medicinering

Med rätt piller i kroppen, får man en förstärkning av GABA-systemet, det lugnande systemet i hjärnan. Kanske det är det som behövs för att komma i normal nivå? Det kanske är för lågt kalibrerat. Jämfört med vad? Vadå normalt? Jo, det är inom en viss felmarginal genomsnittet i befolkningen. För stora avvikelser och vi får svårt att fungera socialt, där för att vi är för avvikande. På något vis.

Nervsystemet kan liknas vid elmontaget i ett hus och knapparna/strömbrytarna i huset motsvaras av receptorerna i denna metafor. Signalsubstanserna/transmittorerna i hjärnan får illustreras av folk som trycker på knapparna.

Vissa knappar är enkla på/av-knappar. Säg att i vardagsrummet finns 10 lampor och lika många knappar. Ju fler som slås på, desto ljusare blir det. Översätt det till GABA-systemet. Ju mer GABA, desto fler receptorer aktiveras, desto lugnare i huvudet.

Lysknappar kan vara utrustade med dimmer. Du kan slå på den med ett tryck och sedan finjustera genom att vrida. Men bara vrida, det ger ingenting, trycket är nödvändigt. Så fungerar GABA-receptorn, NMDA-receptor och många andra med. Dimmerfunktionen kallas allosterisk modulering och är just en finjustering, av dessa annars så kraftiga system.

Så långt funktionen. Nu till behandling.

Bensodiazepiner är en grupp läkemedel, med Valium®, Stesolid® och Sobril® som namnkunniga varumärken, bland ett 50-tal liknande substanser. Alla finjusterar GABA-receptorn. GABA finns naturligt i hjärnan och därmed knapptrycket. Bensodiazepinerna vrider upp dimmern lite grann och och lugnheten infinner sig. Om detta bara ska ta udden av impulser, skapa kemisk lobotomi eller söva en person, är bara en dosfråga.

Vari ligger felet då?

Tre typfel kan förekomma:
(1) för få knappar/trasiga knappar/ej inkopplade knappar (för få receptorer). Lösning – fler folk (mer än normalt) som letar efter och trycker på de få (fungerande) som finns, för att få rätt belysning (mer signalsubstans, eller allosterisk modulerare).
(2) för lite folk som trycker på knapparna (för lite signalsubstans). Lösning – fler folk (upp till normalnivå) som trycker (mer signalsubstans eller allosterisk modulerare).
(3) Feljusterade dimrar, max-nivån är för lågt ställd (kan även vara för högt ställd vid andra symptom i andra system). Lösning, fler folk (mer än normalt) som justerar fler dimrar (mer allosterisk modulerare).

Alla bensodiazepiner har samma grundstruktur, liksom en Volvo V70 är en Volvo V70. Men det finns Volvo V70 2.4 140, 2.4 170, T5, R, D5, 2.4D etc. Olika motorer, olika fjädring, olika inredning.

Precis som med V70-varianterna är bensodiazepinerna skapta lite olika för att behaga olika tillstånd. Alla kan användas till allt, du kan köra med en 2.4D på bana, du kan använda en R för att dra hästen, ha en högvarvig 2.4 170 för autobahn osv.
Men det är bättre att ha R på banan, D5 framför släpvagnen och T5 på autobahn. Ändå föredras kanske en modell av en person och en annan av en annan, det är individuellt (bortse från priset). Medan många anser att R är bäst, andra föredrar karaktären av D5. Någon väljer den sävligare 2.4 140 för att inte frestras till fartorgier.
Så är det med bensodiazepiner också, vissa är bättre och föredras av många, andra är bättre på att söva, några bättre mot ångest utan att mickla för mycket med medvetandet o.s.v.

Xanor® depot är alltså en tablett som släpper ifrån sig läkemedlet långsamt med förlängd effekt som resultat, en 2.4D. Sedan Sobril®, som är en ganska kortverkande (ca 6-8h) och ofta ansedd som svagare, en 2.4 140. Stesolid®, bra bottendrag och lång effekt, gångbar hos många, en 2.5T. Dessa används främst som ångestdämpare (Xanor®), orosdämpare (Sobril®) [oro är mildare än ångest] medan Stesolid® är mer allround. Det är även lämpligt att börja med de lättare och spara R (Rohypnol®), T5 (Halcion®) och D5 (Mogadon®) för att se om de ens behövs.

Allt för ofta får man höra från lekmän och professionen att man inte ska äta läkemedel i onödan. Det kan jag hålla med om, men inte det de menar när de säger det, för allt för ofta menar dessa att man inte ska äta läkamedel alls, utan hellre ta sig i hampan och vara som alla andra ändå.

Speciellt vanligt är denna åsikt när det gäller svårmätbara tillstånd, så som smärta, ångest och depression. Men om man nu är skapt något annorlunda då? Då kan man ju inte vara som alla andra med samma förutsättning!

Låt oss ta en annan metafor. Idag körs nästan alla bensinbilar på blyfri 95. Vissa kan tillgodogöra sig 98 oktan, men fungerar bra på 95 oktan. Men om man nu är en äldre motor, säg en GTI-motor. Den är byggd för 98 oktan. Den fungerar fint på 95 oktan, så länge man inte pressar den. Men vill man ha ut rejält ur den och bjuder på 95 oktan, ja då spikar den. Och mår dåligt. Och det leder till underprestation och förtidig död (läs mer om oktan här). Översatt till människor, varför måste alla klara det de flesta klarar med samma förutsättningar och då må dåligt av det? Varför inte få lite oktanbooster och kunna högprestera utan att ta stryk? Och utan att skämmas för det?

I kroppen handlar det nästan uteslutande om en balans, balans mellan olika signaler och funktioner. Det har till och med ett eget namn och kallas homeostas. Det gäller naturligtvis även hjärnan, där rätt balans mellan olika transmittorer är viktigt för det som vi kallar normalt beteende.

Obalanser i hjärnans signalsubstanser resulterar i sjukdomar som depression, ångest och schizofreni, bara för att nämna tre. Så långt inget nytt.

Men kanske borde det även gälla upplevelser som vi matas med. T.ex. att sitta och se en film ger en viss sorts behandling av hjärnan, som då svarar med en slags respons. Behagligt, förutsatt att filmen är vald med omsorg. Men att bara sitta och titta på film hela dagen, dag ut och dag in, skulle skapa obalans. Det behöver blandas ut med annat också. Och att hitta just rätt blandning för en själv kanske är en nyckel till hälsosamt psyke. Att gnaga i sig tallriksmodellen och använda kostcirkeln, ger en hygglig balans till kroppen, som fungerar för de flesta. Det finns möjlighet till variationer efter smak och tillgång, men grundidén är ganska bra.

Men för sinnet finns inga sådana rekommendationer. Hur ska vi veta vad vi ska mata oss med för intryck för att själen ska fungera bra? Det är ingen som har kommit fram till. Jag vill gärna hävda att så ändå är fallet och att vi undermedvetet gör det hyggligt. Liksom att man kan bli sugen på något skumt, kanske helt enkelt för att vi lider brist på det som just den maten är rik på. Men sinnet skulle kanske bli mer välsmort om vi kunde arbeta fram en slags kostcirkel av intryck som vi behöver matas med.

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Filosofi och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s