Ångloken på Haparandabanan – crash cource i ånglok

Ånglok. Härligt, eller hur. Maffiga, mäktiga och imponerande. Men vet du hur de användes, ”när det begav sig”, hur tankar man ett ånglok, går ett ånglok verkligen på ångorna, hur fort går ett ånglok, vad väger ett ånglok och mycket mer… För dig som inte vet är här en snabbkurs till ångloket!

Ånglok kan vara av mycket varierande storlek och snabbhet, allt från ett litet smalspårigt lok som man nästan kan ta under armen, till de sista generationerna av normalspåriga lok, och med normalspår menar vi de spår som SJ, Green Cargo, Blå Tåget och alla andra betalar Trafikverket för att köra på. 1435 mm är det mellan rälerna.

Grundfunktionen är densamma för alla ånglok oavsett storlek, men här tar vi just B-loket som exempel eftersom det är 2 sådana vi ska köra med på denna resa.

B-loken tillhör de stora svenska ångloken med 99 maskiner byggda. B-loken började levereras 1909 och användes för persontåg och snabba godståg över hela landet.

Principen för ett ånglok är att man kokar vatten för att få ånga. Ånga tar mycket mer plats än vatten (en liter vatten blir över 1000 liter vattenånga). I ångpannan kokas vattnet, vattnet blir till ånga, under tryck, ca 12 atmosfärers tryck. Och denna komprimerade ånga leds till cylindrar där den expanderar. När ånga expanderar skjuter den en kolv som via vevstaken drar runt drivhjulen och loket rör sig.

Vattnet kokas genom att man eldar i en eldstad inne i loket. Man eldar med stenkol och det skyfflas in av eldaren. Vattnet sugs in från tendern med hjälp av ångtrycket.

Åtgången på kol och vatten beror helt på hur fort man kör, hur ofta man stannar (accelerationen tar mycket kraft), hur branta backar man måste köra i och hur tunga vagnar man har. Men tumregeln för ett B-lok är 250 kg kol och 1000 liter vatten per mil.

Det bildas sot och slagg som restprodukter när man eldar och det måste med jämna mellanrum tas ut från asklådan under eldstaden och från sotskåpet, som är den del av pannan direkt under skorstenen. Det görs förstås förhand det också.

Alla rörliga delar i mekaniken och alla lager måste ha smörjning. Ånglok stannar ofta för att fylla på olja i smörjkopparna som är cirka 40 st på ett B-lok, eftersom oljan förbrukas.

Det är varmt inne i hytten, speciellt när man öppnar luckorna till eldstaden för att skyffla in kol. Ju tyngre det går desto hetare är det. Du kan tex inte ha nycklar i den fickan som du har närmast eldstaden, för då får du brännblåsor på skinnet för att nycklarna blir så varma.

Ett B-lok med sina drivhjul som mäter knappt 1,8 meter i diameter gör över 90 km/h som bäst, även med vagnar efter.

Det var lite lite om hur ett ånglok fungerar, delvis baserat på frågor jag ofta får. Har du fler frågor är du mycket välkommen att ställa dem här så ska jag besvara dem.

Häng med på resan till Haparanda!

Läs även om hur ångloket fungerar här

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Detta inlägg publicerades i Normalspårig järnväg och märktes , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s