Ma-lokens bevarande VI

Så kom det efterlängtade mejlet från Green Cargo: Ma-loken ska säljas till museiföreningar. Vänligen svara om ni fortfarande är intresserade och i så fall av vilken individ.

Det var ju redan känt sedan tidigare att Ma-loken fått ett slutdatum (här), men inget löfte hade avgivits om möjligheten att köpa ut dem.

Nu ska vi hugande föreningar tillsammans och i bästa gemensamma anda se till att vi bevarar de bästa och historiskt mest intressanta individerna, samt att se till att reservdelsförrådet är gott.

Förhandlingar och kontakter är i full gång.

Hade jag läst detta som intresserad utomstående hade jag velat veta vilka individer som det planeras för, så låt mig ge ett mycket preliminärt förhandstips.

Ma 403 pga av sina mystiska stora fönster
Ma 405 pga av sitt upptåg i Ställdalen 1956

Samt inte mindre än fyra till, om allt går optimalt.
Ska vi våga gissa på

Ma 406
Ma 401
Ma 409
Ma 402

Men som sagt. Inget är i hamn eller klart ännu. Låt oss hoppas på det bästa och allas fortsatta välvilja!

Fortsättning följer

Nu kanske du undrar vad som är så speciellt med dessa lok och varför det är sådant liv om att bevara dem? Låt mig ge en kort sammanfattning av min vy över ämnet.

Ma-loken är en helsvensk konstruktion och produktion, fri från barnsjukdomar och ålderskrämpor. I 59 år har de dragit allt från persontåg, till godståg och malmtåg. De har en enastående dragkraft och det är nästan svårt att bli stående med ett Ma-lok. De accepterar stora svackor i spänningen i kontaktledningen, de går bra i spåret och hyttmiljön är god för ett så gammalt lok. De kan multipelköras (åtminstone TGOJ-varianten) med varandra och med Bt. Lägg sedan till det kraftfulla intrycket som loken ger. Vad sägs om bredsidan från Ma 406 här nedan? Det är fullmatat med drivaxlar! Inga löphjul, bara driv.

Ma 406 på spår 1 i Eskilstuna

Tills dess, läs tidigare inlägg om Ma-lokens sista refräng här, här och här.

Se bilder på Ma-lok vid TGOJ i Eskilstuna här och här

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Normalspårig järnväg och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s