Efter helgen turer om nästan hundra härliga mil bakom ratten på Frida Folkvagn, så skäms jag nästan för vad jag utsatt henne för.
Salt, sand och Gud vet vad! Jag var visserligen lite offroad en sväng, men jag bara smög där, inget grussprättande inte.
Det är rent genant att ha ett så smutsigt vrålåk, men det ska snart bli bot och bättring på det.
Hundra härliga mil som sagt, sannolikt årets sista längre tripp på sommardäcken. Så jag passade på att njuta extra av P7ornas stabilitet och bett.
Vad jag fotade på resan dyker upp här på absolutman inom kort.
