En sockermissbrukares bekännelse vs Det vita sockrets influens

Ibland har man pusslet klart framför sig, bara sista biten saknas. Motivet syns förstås glasklart ändå, men denna saknad av sista biten använder du som legitim orsak att inte se motivet. Undermedvetet eller synnerligen medvetet.

Plötsligt dyker sista biten upp och Du tvingas göra valet – att strunta i det uppenbara, eller att ta förändringen.

Så var det för mig alldeles nyligen. Jag hade sett vartåt det lutade, men ville inte att det skulle vara så. En god vän gav mig sista pusselbiten och gick före med gott exempel, dock helt utan att kräva något av mig.

Detta var något till synes så banalt som socker i teet. Jag har alltid druckit te med socker, dagligen och ogenerat. Som jag inbillar mig att så många andra även gör. Men det spelar ingen roll. Vad som spelar roll är hur det påverkar mig.

Teorin var enkel – raffinerat socker är lyx i den natur människan är skapad för och perfekt bränsle. Det ger en välförtjänt njutning av att ha hittat detta sällsynta bränsle. Små mängder dessutom.

Men för oss Ica-jägare då? Njutningen står inte direkt i proportion till insatsen…

Vi har fri tillgång till detta njutningsmedel. Och om hjärnan får denna njutning – varför då göra något mer? Jag är ju redan i mål.

Det var det som plötsligt blev så uppenbart för mig, hur passiviserande min kopp te med socker var. Jag som efterlyst min motivation och mitt driv, som jag kände att jag tappat.

Men ansträngningen och belöningen för detta fick allt svårare att hävda sig över mitt te med socker. Insatsen var obetydlig och njutningen så behaglig. Bara en kopp till så ska jag… Men då var jag ju redan nöjd. Nöjd av sockret. Om hemmet förföll eller att inget hände med bilen, modelljärnvägen, ångloken… ja listan kan längas i oändligheten… vad spelade det för roll? Jag var ju nöjd ändå!

Fast ändå inte.

Något gnagde, att livet gick och att jag stod stilla. Bristen på förändring knackade på mitt dåliga samvete.

När jag fick denna sista pusselbit, fanns ingen återvändo, att fortsätta blunda var inget alternativ.

Så jag strök sockret från gröten och kapade mängden socker i teet med en tredjedel och jag hade druckit min sista läsk.

Gröt, ja det är ändå bara att sleva i sig och läsk har jag aldrig varit något stor anhängare av, så det var okej.

Men min kopp te. Min njutning i vardagen. Min njutning på kvällen. Min njutning på helgen. Min njutning med kollegor. Min njutning i goda vänners lag. Min njutning alldeles ensam. Den var plötsligt sabbad!

Hjärnan protesterade högljutt – det här var inte vad jag hade tänkt mig, mer socker! Belöna mig! Jag vill ha!

Jag hade inte väntat mig den reaktionen. Inte så kraftig.

Jag höll ut.
Teet var inte alls samma sak längre.
Så jag strök allt socker i teet med.

Det gjorde att jag tappade intresset för teet. Jag hittade min kopp halvt urdrucken. Och kom på mig själv att få tungt huvud av koffeinbristen, bara för att jag inte druckit te på hela dagen.

Jag var verkligen berövad på min njutning. Och inget kändes riktigt meningsfullt. Jag valde att gå tillbaka en steg och slog till på 1/3 socker i tekoppen. Inte gott och härligt som tidigare, men okej. Livet kom tillbaka till mig.

Nu har jag stabiliserat mig. Jag dricker klart färre koppar te per dag så även genom det minskar mängden socker jag får i mig. Vid festliga stunder, tex på kvällen efter dagens göromål, kan jag lyxa till med 1/2 socker. Och vilken njutning det ger!

Tänk att jag gör bestyr och göromål först och dricker teet efteråt. Tidigare har jag börjat med teet och sedan göromålen. Om jag haft någon motivation kvar…

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Tankar och ord och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s