Ma-lokens bevarande 401

TGOJ Eskilstuna, den 9:e januari 2013.
Om spår 1 är ett dåligt ställe att hamna på, så är yttre spåret invid rälsbussgaraget än sämre. Få lok har klarat sig därifrån med livet i behåll…

TGOJ Ma 401 bortom kontaktledningen, men inte bortom räddning, tvärtom är hon på väg mot en sista handpåläggning innan hon rulla mot GBBJ och Grängesberg.

TGOJ Ma 401 bortom kontaktledningen, men inte bortom räddning, tvärtom är hon på väg mot en sista handpåläggning innan hon rulla mot GBBJ och Grängesberg.

Idag hade dock Ma 401, med sina bromsplattor och klena hjulringar, dragits fram från sin uppställningsplats på spåret vid rälsbussgaraget, och stod nere vid de gamla lokstallarna. Sannolikt är hon på väg in på verkstaden för att få hjulen bytta, innan hon övergår i GBBJs ägo. Bortsett från hjulen, så är det en bra maskin.

Det innebar att de tidigare statiska spåret vid rälsbussgaraget hade upplevt förändring!

För några dagar sedan tog jag nedanstående bild, sett från vägen, på just Ma 401 (till vänster) och Ma 876.

TGOJ Ma 401 och Ma 876 på yttersta spåret bakom rälsbussgaraget, sett genom buskaget från vägen upp mot TGOJ-verkstaden

TGOJ Ma 401 och Ma 876 på yttersta spåret bakom rälsbussgaraget, sett genom buskaget från vägen upp mot TGOJ-verkstaden

Lokordningen, efter utväxlingen av Ma 401, på spåret bakom rälsbussgaraget var idag Ma 876, Ma 833, Ma 965, Ma 407 och Rc1 1010.

TGOJ Ma 407, framför Ma 965, Ma 833 och Ma 876. Yttersta spåret bakom rälsbussgaraget januari 2013

TGOJ Ma 407, framför Ma 965, Ma 833 och Ma 876. Yttersta spåret bakom rälsbussgaraget januari 2013

Det betyder att någon tagit ett aktivt beslut och ställt Ma 407 längst fram, och därmed mest tillgängligt, av de kvarvarande Ma-loken där. Knappast en slump. Snarare spär det på ryktena om att någon vill köpa även den maskinen, trots skador på 220-voltslindningen på transformatorn.
Föreningen Stambanans vänner nämns som spekulant, medan det viskas NetRail bakom den kulissen. För oss Ma-loksvänner som vill se loken bevarade och inte nedskurna till armeringsjärn, så torde det vara goda nyheter hur som helst.

Fortsättning följer i Ma-lokens bevarande 408.
Till dess, läs gärna Ma-lokens bevarande 403.

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Normalspårig järnväg och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ma-lokens bevarande 401

  1. Ping: Boden | melvinandjohan

    • DonDoc skriver:

      Ett Ma-lok hade fixat det ensamt och hade ju den tjänstgöringen på 60-talet, då Tåg 92/93 kallades Nordpilen.

      Sedan ska det i ärlighetens namn tilläggas att även om kraften från dubbla Rc-lok behövs, så är ett annat skäl till multen att loken behöver ERTMS när de går biten på Botniabanan och det har inte alla lok.
      Fast vänta nu, det går ju åt lika många ERTMS-utrustade lok för det…

      Kort och gott, Ma hade varit bättre

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s