2004 var vi på genomresa i Autobahnland och när vi med Kajsa – min Audi 100 2.3E – närmade oss Ingolstadt blev vi passerade av en Audi RS6. Vi höll kanske 140 och lufttrycket från RS6:an när den passerade oss kändes ungefär som att vi stått still och den passerat i 140. Kanske höll den 280 genom förhöjd toppfartsspärr, som går att beställa mot betalning…
Vi stannade förstås till vid Audifabriken för besök på museet, guidad tur i fabriken och lunch.
Bilderna är från museet, då det var kameraförbud i fabriken.
Museet innehöll rätt många av det som jag gärna kallar ”veteranbil”, dvs av det snittet som bilen ovan. Dyrgripar som inte är mycket till att köra med. En bils främsta egenskap är att den ska kunna lägga mil under sig.
Denna veteranbil är en Audi, vilket kanske inte är så märkvärdigt på ett Audimuseum, men detta är en Audi pre-Auto Union.
De fyra ringarna, som idag är Audis inarbetade märke, var Auto Unions märke och ringarna symboliserade de fyra märkena som gått samman i unionen: Horch, DKW, Wanderer och Audi.
Nu är blir det inte fler veteranbilar i detta inlägg, utan vi fortsätter till riktiga bilar och vi går direkt till en av de bilar som fångade min och mångas uppmärksamhet på 80-talet och som hjälpte Audi att transformeras från ett gubbmärke till det riktmärke de är idag.
Om jag inte helt misstar mig är detta en Audi A1 quattro, vilket inte ska förväxlas med Audis småbil som finns på deras modellprogram idag, men samma namn.
Nej detta är första generationen av Audis rallybil!
En stilren sedan, i form av en av de första modeller som ledde den Stora Förnyelsen av VAGs modellprogram på 70-talet. Denna Audi 80 var först ut tillsammans med VW Passat och VW Scirocco. Året var 1973
Lite märkligt att man tyckte att Audi 80 var ett så bra och invant namn att man behöll det till en sådan nysatsning. Siffrorna syftade från början på antalet hästkrafter, men denna modell av Audi 80 fanns med olika effektuttag, från 60 till 110 hästar på 70-talet.
Det är lite som om Volkswagen skulle ha döpt Passat till VW 1600…
En sådan här har jag ägt, första generationen av Audi 100. Denna modell som togs fram medan Audi ännu ägdes av Daimler AG. Du vet de som gör Mercedes.
Audi V8 var ett av Audis många trappsteg upp till att bli det premiummärke vi idag känner Audi som. Den kom bara ut som sedan, men här har vi en prototyp av Audi V8 Avant, som någon Audi direktör sannolikt haft som tjänstebil en stund i början av 90-talet.
Denna glänsande sedan såg jag på Stockholms bilsalong 1994. Audi ASF var förstudien till den första Audi A8. ASF står för Audi Space Frame och är den teknik de använder för att bygga aluminiumbilar. Detta var första produkten med ASF och fick därmed det namnet.
Innan Audi TT och Audi R8 gjorde Audi flera sportbilsprototyper. Här Audi quatrz quattro
Audi Spyder quattro var första bilen med denna kulör som även hittade ut till andra modeller. Bilen drevs av den då moderna V6:an på 2,8 liter.
Audi Avus quattro var mycket mer extrem än Audi Spyder quattro och mycket av en testbänk för ny teknik.
Bilen var byggd helt i aluminium, men det kanske mest intressanta är motorn. En W12, men inte alls samma som sedan dök upp i Audi A8, Phaeton och Bentley. Denna W12 hade tre cylinderbankar och gemensam vevaxel, alltså kompakt och mer W-formad än den W12 som är två sammanslagna VR6or.
Dess problem, som gjorde att den aldrig kom i produktion, var överhettning av mittcylinderraden.
Audi Rosemeyer quattro har fått sitt namn efter någon gammal motorhjälte och prototypen kan mycket väl vara bland det fulaste Audi byggt i modern tid.
Slutligen hajar man till när man hittar sin egen bil, som man anlänt i, på museum! Okej, kännare ser blixtsnabbt på handtagen att detta är pre-89:a, men ändå.
Se berättelsen om Kajsas framfart och sviter, som gjorde detta besök möjligt, här