Kungen anländer och avgång förbereds

Kungen och drottningen anländer till kungatåget som väntade på Landeryds station

Kungen och drottningen anländer till kungatåget som väntade på Landeryds station

De anlände planenligt tio minuter innan avgång. Det var ett stort följeslag som Kungen och drottningen omgav sig med. Kungaparet stannade på perrongen och mötte Landeryds Järnvägsmuseums representanter vid vagnen som de skulle åka i. Efter lite artighetspratande, frågade så Kungen: ”När är det avgång?” – svaret var om fem minuter. ”Bra, då hinner vi titta på loket också” sade han och travade iväg längs tågsettet, fram till oss som väntade invid och ombord ångloket E2 1333.

Tio minuter till avgång och det var dags att elda på fyren, men samtidigt balansera den med mera vatten, så att trycket ligger på 12 kilo utan att loket ”blåser”, alltså öppnar säkerhetsventilen. Något som absolut inte får hända när kungen står och tittar på loket. Det låter fruktansvärt, helt enkelt.

Hans majestät konungen var synbart intresserad av och imponerad av ångloket majestätiska framtoning. Och det var lokförare Thomas som tog frågorna och besvarade dessa.

Kungen undrade hur lång tid det tar att starta ett ånglok, varvid Thomas svarade 1/2 – 1 dygn. Det överraskade kungen, som utbrast ”Ett dygn?! Då får man inte ha bråttom till jobbet! Men då började ni redan igår med detta alltså?!” Alldeles riktigt.

Lokförare Thomas visar med armarna hur ångpannan förlängs vid påeldning

Lokförare Thomas visar med armarna hur ångpannan förlängs vid påeldning

Ett av skälen till detta är de stora massorna som ska värmas upp. Inte minst så kommer ångpannan att utvidga sig till följd av värmen. Thomas berättade och illustrerade för kungen att pannan blir lika många centimeter längre som den är meter lång, när den värms upp för drift.

En annan fråga kungen hade var hur långt man kom på ”en tank” – svaret är som alltid svävande beroende på hur tungt tåg man har efter loket, hur fort man kör, hur backigt det är, hur ofta man måste stanna och inte minst på hur duktigt besättningen är. Men tumregeln är ändå 1000 liter vatten på en mil.

Kungen utbrast ”Tusen liter?!”.
”Ja, fast vi bara lånar det av naturen” försäkrade Thomas ”Det gå upp genom skorstenen och regnar sedan ned till marken igen.”
Kungen läste på tendern och räknade: ”Då kommer man bara 14 mil innan man måste fylla på vatten?!” Alldeles korrekt.

Det pratas lite om vem som gör vad i loket, dvs att lokföraren kör och eldaren kokar vattnet i korta drag. Vid detta tillfälle var jag som eldare ensam ombord på loket och tog bilderna lite från ovan som du ser här. Drottningen tittade på mig på ett sätt att jag var tvungen att kliva ned från hytten och hälsa. Mycket trevligt.

Jag sträckte så även fram näven till Kungen, som hejdade sig i rörelsen – han såg min svarta hand och kommenterade kort det. Men så tog han den i ett fast handslag, ungefär som ”äh va’ tusan”. ”Det hör till” förklarade jag och vi skrattade båda åt detta. Det är inte var man möjligt att få smutsa ned kungens hand!

Kungen respekterar avgångstiden och lämnar loket för att ta plats i B5:an

Kungen respekterar avgångstiden och lämnar loket för att ta plats i B5:an

Det börjar närma sig avgång och kungaparet gav sig av mot sin väntande vagn.

Fortsättning följer här

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Normalspårig järnväg och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s