Autobahn A7 är hårt trafikerad, men så länge långtradarna håller sig i högerfilen och inte segar sig om andra lastbilar eller husvagnar, så flyter det på bra.
Flyter beror enkomt på den tyska disciplinen på Autobahn: man går alltid tillbaka till höger fil efter en omkörning, även om det finns en långtradare i den inom synhåll. I Sverige är det allt för vanligt att förare då ligger kvar i vänsterfilen för att passera även den. Och nästa. Och nästa, innan de går till höger och släpper förbi snabbare trafik.
Sannolikt hjälper den fria farten på Autobahn till – det finns alltid någon som kör fortare än vad du gör och det är okej.
I Sverige känns det som att allt för många kör omkring som småpoliser och tycker att ”jag håller gällande hastighetsbegränsning och därför tar jag mig rätten att ligga till vänster tills jag kört om färdigt”. Var inte i vägen!
På Autobahn kör man dessutom om på riktigt, med fullt pådrag och inte med farthållaren så fartskillnaden är marginell och omkörningen tar flera kilometer att genomföra. Bidrar också till framkomligheten.

Backen ned mot Kassel, sett från rastplatsen. 6 filer fungerar mycket bättre i Tyskland än i Stockholm. Lösning: håll till höger.
Kasselpartiet är kul att köra, landskapet böljar upp och ned och Autobahn med det. Svänger gör det också. Bilderna är från en rastplats med överblick över just Kassel.
Vi tog en rast på nästa mack, som råkade vara Shell. Shell, precis som Aral, erbjuder två olika diesel (normal och V-power) samt tre olika bensin – E10, 95 oktan och V-power 100 oktan.
Samtidigt konstatera jag att det är Burger King som dominerar som hak längs Autobahn numera.
Fortsättning följer när vi kommer till Frankfurt Hbf