Barcelona, gula trafikljus, och fri parkering

Vårt första uttalade mål med resan – Barcelona. Spansk ekonomis huvudstad. Och jösses så de ödslade pengar på sina vägar – de rev upp asfalt som i Sverige skulle betraktats som bättre än ny, bara för att asfaltera om. Underbart för oss motormän, men med tanke på Spaniens ekonomiska problem kan man undra hur klokt det är. Eller så är det just det det är – satsa på infrastruktur och inhemska arbetstillfällen. Så vida det inte var polacker som lade asfalten…

Infart till Barcelona. Idel nytt och slätt och sterilt på vägarna

Infart till Barcelona. Idel nytt och slätt och sterilt på vägarna

Av någon anledning har Barcelona valt att skalen till trafikljusen gör sig bäst som gula.

Gult trafikljus som även kan visa rött. Som här.

Gult trafikljus som även kan visa rött. Som här.

Gult trafikljus. Hur ska detta tolkas. Mittenlampan var också gul, fast blinkande. Övre vete sjutton om den lyste någon gång.

Gult trafikljus. Hur ska detta tolkas. Mittenlampan var också gul, fast blinkande. Övre vete sjutton om den lyste någon gång.

Och det finns gott om trafikljus i Barcelona, nästan inga rondeller. Vilket nog är tur, eftersom vi var en hårsmån från att bli torpederade i en av de få rondellerna de har. Eller så skulle de behöva fler rondeller att träna på, så att de klarar av att köra i dem.

Men annars var det en lätt stad att köra i, trots sin storlek. Många gator var enkelriktade, men med dubbla filer. Bara man accepterade detta och inte lät sig uppröras av att man inte fick svänga in på var och varannan gata, så flöt det på mycket bra.

Tempot är inte lika uppdrivet, som t.ex. i Italien, men det finns för mycket tvåhjulingar, mopeder och motorcyklar som åker slalom mellan bilarna.

Ännu ett trafikljus på ännu en enkelriktad gata i Barcelona

Ännu ett trafikljus på ännu en enkelriktad gata i Barcelona

Nästa härliga sak var parkeringen. Fri! Inga parkeringsautomater. Inga p-böter, så länge man står inom rutorna. Och de fanns överallt. Även mitt i korsningarna!

Parkeringsrutor fanns även i hörnen på gatukorsningarna.

Parkeringsrutor fanns även i hörnen på gatukorsningarna.

Det fanns både vita rutor och mörkgröna rutor. Ingen kunde förklara skillnaden för mig, men så är de nästan lika dåliga på engelska som jag är på spanska.

Så en kväll utanför hotellet bjöds jag chansen, att legalt parkera i en korsning. En märklig känsla.

Golfen i nattvila. Observera även skylten om parkeringsförbud...

Golfen i nattvila. Observera även skylten om parkeringsförbud…

Barcelona är mycket bad, mat, fotboll och shopping, men det kan vi lämna där hädan. Låt oss titta på några tyngre saker istället.

Staden lever mycket av sin kust, både som badparadis, men även som tung hamn. Här en fjärran bild på den.

Staden lever mycket av sin kust, både som badparadis, men även som tung hamn. Här en fjärran bild på den. Klicka på bilden för större vy.

Någon form av kraftverk, om jag inte misstar mig helt. Ut mot stranden stod en imponerande samling solfångare, som sannolikt kompletterade förbränningen här inne.

Någon form av kraftverk, om jag inte misstar mig helt. Ut mot stranden stod en imponerande samling solfångare, som sannolikt kompletterade förbränningen här inne.

Jag låg vid ett tillfälle bakom en Nissan Leaf. En elbil. Och jag kände att vi nu kan vara inne i slutet av en era, en era som domineras av förbränningsmotorer i bilarna, men fri tillgång till billig bensin överallt. Snart kan det vara lika omodernt och dyrt att köra bensinbil, som det är att köra ånglok idag.

Som bilist och motorman uppskattar jag att det finns gott om bensinmackar mitt inne i staden, inte minst för att det är ett trevligt inslag i stadsbilen, men även för att slippa åka till ytterkanterna av staden bara för att tanka.

En Tamoil-station i ett gathörn ett stenkast från Barcelonas stränder.

En Tamoil-station i ett gathörn ett stenkast från Barcelonas stränder.

Fyra sorters bränslen att välja på. I Frankrike hade diesel gula handtag, här i Spanien betydde gult handtag biodiesel och svart var vanlig diesel. Golfen fick inte tankas med biodiesel enligt boken.

Fyra sorters bränslen att välja på. I Frankrike hade diesel gula handtag, här i Spanien betydde gult handtag biodiesel och svart var vanlig diesel. Golfen fick inte tankas med biodiesel enligt boken.

Tamoil erbjuder ingen etanolinblandning i bensinen men väl biodiesel.

Tamoil erbjuder ingen etanolinblandning i bensinen men väl biodiesel.

Bränslepriserna var lägst i Spanien av det vi hittills sett – föremål för skattehöjning således – diesel för ca 12:50 kr/l.

Men ännu läckrare är de pitoreska ”refugmackarna” – först en Repsol strax bortom Golfens nattparkering ovan.

Macken är ingen automatstation, utan bemannad. Härligt! Vilket innebär att det finns en så enkel sak som lite papper att torka av oljestickan på – när kollade du din motoroljenivå senast?

Enklast möjliga sätt att komma in till macken, bara att glida in och stanna. Macken är ingen automatstation, utan bemannad.

Enklast möjliga sätt att komma in till macken, bara att glida in och stanna.

Repsol, lokalt märke och storsponsor av motorcykelsport inte minst.

Repsol, lokalt märke och storsponsor av motorcykelsport inte minst.

Vem skulle inte vilja jobba här!

Vem skulle inte vilja jobba här!

Ingen högoktanig bensin här heller.

Ingen högoktanig bensin här heller.

Även Shell erbjöd motsvarande refugmack.

Shell nere bland palmerna vid stranden.

Shell nere bland palmerna vid stranden.

Efter 2,5 natt och dag börjar man kunna staden. Visst finns det hur mycket som helst att upptäcka, och vi kostade på oss en omväg ut ur staden ”bara för att passa på” att se en så kallad sevärdhet. Det straffade sig genom att två spaniorer tyckte att vår handväska gjorde sig bättre i deras ägo. Vilket gav en besk eftersmak åt hela Spanienbesöket.

Och vi blev gravt försenade därifrån, för att göra polisanmälan och spärra kort och pass. Svenska polisen, som spärrade passen åt oss och var mycket vänliga och hjälpsamma, tyckte att vi skulle åka till svenska konsultatet för att få nya… men det ligger ju i Madrid! Lyckligtvis håller vi oss inom EU med den fria rörligheten och på marken, så vi bestämde oss för att se om det skulle gå att klara sig utan pass. Vi hade inte med Madrid på ursprungskartan och vi var inte sugna på att lägga till en liten tripp dit heller.

Det sämsta var trots allt den spanska polisens inställning. De var också trevliga och hjälpsamma, men inställningen att ”stöld tyvärr är mycket vanligt här” med en axelryckning är inget annat än lättja och dekadens. Om det är så vanligt – ut och patrullera. Gör något åt det. Arbeta.

Sex timmar efter tilltänkt avgång lämnade vid Spanien med gasen i botten, fast beslutna om att köra in så mycket tid som bara möjligt.

En BP-mack av modernt snitt vid utfarten från Barcelona. BP äger sedan en tid Aral. Kanske därför som Aral inte finns i Spanien och Frankrike och därför som BP inte finns i Tyskland? Ungefär samma resonemang som att en marknad skulle få välja på Audi eller Volkswagen...

En BP-mack av modernt snitt vid utfarten från Barcelona. BP äger sedan en tid Aral. Kanske därför som Aral inte finns i Spanien och Frankrike och därför som BP inte finns i Tyskland? Ungefär samma resonemang som att en marknad skulle få välja på Audi eller Volkswagen…

Fortsättning följer

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Tankar och ord och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s