Andra världskriget och Tredje riket upphör aldrig att fascinera en hel värld. Därför var DB Museum i Nürnberg i dubbel överraskning – fruktansvärt lite rullande material, men en gigantisk utställning om järnvägens roll i Tredje riket.
En viktig hörnpelare i historien som åtminstone jag bara har begränsad insikt i.
Nürnberg Hauptbahnhof är en pampig byggnad. Inte så långt härifrån ligger DM museum
Nürnberg Hbf i mitten av 40-talet…
Förutom ånglok av olika BauReihe så minns jag inte minst bortförklaringarna från efterkrigstiden att järnvägsfolket inte hade haft någon aning om vad som försiggick i Auschwitz tex.
Denna utställning kan alltså varmt rekommenderas till intresserade av denna historiska period, likväl som till tågintresserade. Och jag följer gärna med, för mitt besök blev ett hastverk i och med att de stängde tidigare än jag väntat mig.
Men en del av vad jag såg och upplevde vill jag berätta om här, som en aptitretare!
Först bild på lite av de tre gamla ånglok som stod hopfösta i bortre delen av lokalen.
Ånglok… utan närmare redogörelse. Sannolikt tyskt.
Två färger av tyska ånglok. Svåröverskådligt och inklämda
Tysk finish i hytten
Bara en liten del av modelljärnvägen, men en intressant del – ångloksstationen. Vädringen av materialet lyste dock med sin frånvaro
Sedan fanns det en stor modelljärnväg som man kunde sitta och titta på medan den lekte med sig själv…
Stor, imponerande, något man själv knappast skulle kunna bygga. Men vilken epok speglades? Oklart. Dessutom hade de bara ställt på materialet, som nytt från förpackningen.
Järnvägen var avgörande för att mätta Auschwitzs hunger på arbetskraft…
Alle Wegen fährt nach Auschwitz
Den här bilden, om än suddig, berättar hur viktig själva rasrenandet var i Tredje Riket, mitt under brinnande kriget, och hur viktig järnvägen var i den apparaten. Alla vägar bär till Auschwitz…
Tyskland har haft många bra smeder, vad sägs om detta arbete, med dåvarande (1938) gränsdragning och omfattning av Tredje Riket och med slagordet ”på gator och skenor, tjänar vi Riket”.
Och på tyska rimmar det ju dessutom. ”Auf Strassen und Schienen, dem wir Reich dienen”. Snygg!
Denna grind hade varit något att hänga på stolpen hemma.
Jag har sparat den bilden som fastnade hårdast i huvudet på mig! En okänd lokstation mot slutet av kriget, drabbad av bombning, med två ånglok. Men det fantastiska är ju skylten på gaveln – Vi kapitulerar aldrig! Den skulle man ha haft i original.
En BR78 till vänster och en BR56 i mitten. Ena rälen går rakt upp i himlen. Notera skylten
Slutligen fick jag veta att det finns fler DB-museum. Och jag skulle inom en snar framtid komma att besöka nästa (DB-museum Halle här).
