Ångloken före och efter Frykdalens järnväg 100 år

Telefonen innehåller ibland bortglömda minnen i form av bilder. Oftast suddiga och oskarpa. Men några talar ändå och andra är rakbladsskarpa i både kontrast och budskap.

Sommaren 2014 körde BJs ånglok till, från och på Frykdalens Järnväg i Värmland (läs mer här) och här följer några fler bilder från dagarna innan och efter själva turen.

Påeldning pågår. B-loken står och blänger ut på Green Cargos ellok som obekymrat far fram och åter på spåren. Men snart är det ånglokens tur

Påeldning pågår. B-loken står och blänger ut på Green Cargos ellok som obekymrat far fram och åter på spåren. Men snart är det ånglokens tur

Men innan man kommit så långt att man kan lägga in material så att man får grå-svart rök, så får man börja med spillved, spånskivor, pappkartonger och annat snabbrunnet material.

Innan det blir sådan brand att det blir drag så ryker det gärna in. Hytten på B 1037 under tidig påeldning

Innan det blir sådan brand att det blir drag så ryker det gärna in. Hytten på B 1037 under tidig påeldning

Röken som kommer in i hytten är förstås helt avhängig av vad man eldar med, och kan vara direkt hälsovådlig, speciellt om någon har donerat gamla slipers…

B 1037 sida vid sida med B3 130 utanför ångloksstallet Sävenäs

B 1037 sida vid sida med B3 130 utanför ångloksstallet Sävenäs

Det tar sin lilla tid att elda på.
Det ska ta tid, så att järnet i pannan får utvidga sig långsamt och skonsamt. Du vet väl att pannan bara sitter fastskruvad i ramen längst fram vid sotskåpet. Det är för att BGb-pannan blir ca 2 tum längre när loket är driftvarmt, jämfört med rumstemperatur. Därför går det inte att fästa den på flera ställen.

Så under tiden kan man smörja ut loken. Och putsa!
Putsa gör man helst där det inte finns kontaktledning…

Pannputsning på B3 130

Pannputsning på B3 130

Med trycket uppe var det hög tid för en liten provtur med B 1037 och turen gick ned till Lärje några kilometer bort, för kolgiva. Video när B 1037 rullar ut på vändskivan

B 1037 med bara ett ton kol på tendern, vilket snart skulle bli mer.

B 1037 med bara ett ton kol på tendern, vilket snart skulle bli mer.

Ångloket gick utan anmärkning och kändes redo för resan.

B-lok vid lokstallet

B-lok vid lokstallet

Loken kom hem till sitt lokstall sent på kvällen efter avslutad tjänstgöring en hel, lång helg.
Det hade varit en intensiv tid och i ivern att få duscha och kasta sig i säng, ställde vi loken bredvid varandra för att svalna över natten.

B-lok väldigt sida vid sida... lite för sida vid sida. 1037 hade inte kommit in i stallet om vi inte upptäckt missen

B-lok väldigt sida vid sida… lite för sida vid sida. 1037 hade inte kommit in i stallet om vi inte upptäckt missen

Men de hamnade lite för nära varandra. Så det var bara att väcka upp 1037 igen, ta ut henne på vändskivan och backa in på rätt spår.

Tömning av asklådorna. Här hittade vi även en avbränd rosterstav (järnet som ligger bland slaggen)

Tömning av asklådorna. Här hittade vi även en avbränd rosterstav (järnet som ligger bland slaggen)

Dagen efter, utvildade och pigga. Dags att tömma lok och tendrar på vatten, dra ut asklådor, fyrboxar och sotskåp. Ren och fint är en dygd och en nyttig dygd. Smutsen innehåller svavel, som fräter på järnet om det är det allra mindta fuktigt. Och om man delar lokstall med en biltvättfirma så….

Svensk räls i svenskt lokstall.  Taget från slaggraven i ångloksstallet i Sävenäs

Svensk räls i svenskt lokstall. Taget från slaggraven i ångloksstallet i Sävenäs

Slutligen sopar man golven i hytterna, putsar pannorna och fönstren, samt asklådorna spolas med brandslang för att få ut alla rester, innan lokomotorn sedan kan trycka in loken i lokstallet och koppla på torrluftaggregat till ångpannorna.

Och sedan finns det cirka 20 skottkärror med aska, sot och slagg att köra undan från spåren.

Läs mer på Ånglokstursidan här

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Normalspårig järnväg och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ångloken före och efter Frykdalens järnväg 100 år

  1. Rejält med handpålägning tycks behövas. Jag bodde i Falun på 50/60-talet och där fanns många ånglok att beskåda vid Falun C. Väldigt trevligt var det!

    • DonDoc skriver:

      Jo, med ånglok är det inte bara att slå upp strömavtagaren och dra iväg.

      Falun och Dalarna hade ångloksdrift länge. I slutet av ångloksepoken i Sverige samlades många av de tyngre loken i just Falun, för att dra kalktågen från Rättvik till Falun. Alla som åkt bil från Rättvik, vet vilka backar det handlar om.

      Du såg säkert både R-lok, M3s:er och ett knippe G-lok då.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s