Ångloket S1 1921 och varför hon var svåreldad

S1 1921 – under ånga i Stockholm i advent (här). Men loket hade svårt för att brinna bra, det slaggade och att hålla trycket visade sig vara en utmaning.

S1 1921 på spår 10 på Stockholm central tillsammans med två set X40. Ingen av maskinerna tillhör SJs mer lyckade satsningar.

S1 1921 på spår 10 på Stockholm central tillsammans med två set X40. Ingen av maskinerna tillhör SJs mer lyckade satsningar.

Kanske det mest uppenbara problemet var sotaren, som inte gav det drag som den normalt gör. Sotaren sprutar ånga i sotskåpet, upp genom blästerkonan och upp genom skorsten och skapar ett drag genom fyren. Den används när cylindrarna inte jobbar, för då är det dessa som skapar draget. Sotaren används både när loket står stilla och behöver brinna rejält och på linjen, när loket rullar utan pådrag.

S1 1921 undersöktes efter resan och då fann man en spricka i röret till sotaren, framme i sotskåpet. Det ledde till två saker, dels frånvaron av ångströmmen som skapar draget, dels att den ånga som läckte ut, fyllde sotskåpet med ånga och istället skapade ett mottryck. Inte nog med att draget uteblev, det bildades ett motstånd dessutom.

Inuti sotskåpet på E2 1184, mitt i sitter blästerkonan som mynnar upp i skorstenen i ovankant på bilden. Röret leder ånga till sotaren i blästerkonan och var den som läckte på S1 1921

Inuti sotskåpet på E2 1184, mitt i sitter blästerkonan som mynnar upp i skorstenen i ovankant på bilden. Röret leder ånga till sotaren i blästerkonan och var det röret som läckte på S1 1921. Sotaren skjuter sedan en lodrät stråle ånga från blästerkonan och upp genom skorstenen.

S1 1921 under uppvärmning i Tomteboda. Ett ånglok pyser och bolmar både här och var utan att det är något fel.

S1 1921 under till, under uppvärmning i Tomteboda. Främre axeln framifrån i närbild. Ett ånglok pyser och bolmar både här och var utan att det är något fel.

Det förklarar som sagt det uppenbara, att sotaren knappt fick röken att resa sig ur skorstenen och att det tog en evighet att bygga upp tryck igen, efter att vi stannat på en station och slaggat ur (här). Men inte det faktum att det var dåligt drag i en stor del av fyren under fullt pådrag med sotaren avstängd.

Erfarna ångloksmän har oberoende av varandra föreslagit att sotskåpet skulle vara otätt på S1 1921, så att det tjuvluftar. Draget från cylindrarna genom fyren blir då avsevärt mindre, då mycket luft dras framifrån, istället för genom fyren och tuberna.

S1 1921 med sotaren på, röken reser sig högst ovilligt ur skorstenen på Karlbergs station, medan jag eldade på för att ha fullt tryck inför avgång.

S1 1921 med sotaren på, röken reser sig trots det högst ovilligt ur skorstenen på Karlbergs station, medan jag eldade på för att ha fullt tryck inför avgång.

Trots detta tog vi oss fram och hem igen, vilket är rätt signifikativt för ånglok. De går att köra och de gör jobbet, även om allt inte är 100%-igt. Och man löser inte problemen med en reboot. Även om det lite var vad vi gjorde när vi slaggade ur fyren…

Båda felen är förhållandevis lättreparerade och sannolikt kommer S1 1921 att ha betydligt bättre flås nästa gång hon rullar på skenorna igen.

Föregående inlägg från resan med ångloket S1 1921 (här)

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Normalspårig järnväg och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s