Nynäshamns ångloksstall

Lokstallar och ångloksmiljöer är hotade installationer i dagens Sverige.
Med ekonomiska förtecken byggs lokstallar om till lagerlokaler och liknande, allt med vändskivorna bryts upp och läggs igen (här)

Och desto värdefullare blir de få, orörda miljöer som finns kvar. T.ex. i Landeryd, Grängesberg (här) och Nynäshamn. Nynäshamn besöktes tillsammans med S1 1921 och julmarknadståget nyligen (här). Nynäshamns lokstall och ångloksmiljö vårdas nu av NJM och är komplett med vattenhäst, kolgård, vändskiva och förstås, lokstall med idel ånglok.

Lokstallet i Nynäshamn, hemvist för E 1189

Lokstallet i Nynäshamn, hemvist för E 1189

Spår till portarena och inga förstörda, moderniserade portar på lokstallet. Omtubade E 1189 tittar ut på decembervädret medan S1 1921 vänds på vändskivan.

Som så många föreningar har NJM många vilande projekt. Bristen på mantimmar är ett återkommande tema för många föreningar och ånglok är stora saker som kräver många timmars arbete.

Det är en förklaring till att N 1169 bidar sin tid under en presenning.

N 1169 i väntan på bättre tider

N 1169 i väntan på bättre tider

N-lok, ett växellok med god dragkraft och en mycket lyckad konstruktion från 1900-talets absoluta början. Som museilok är de dock inte högst prioriterade och det handlar mest om deras låga topphastighet. De går helt enkelt besvärande långsamt för att tas ut på linjen, speciellt på Stockholmslinjerna, som är överbefolkade av grå pendeltåg.

Då är ett B-lok bättre, en maskin som ledigt gör 90 km/h med bra kol, lagom tungt tåg och rätt besättning ombord. I Nynäshamn finns B 1136, som står i stall för omtubning.

Lokstallet med E 1189 och B 1136 sida vid sida

Lokstallet med E 1189 och B 1136 sida vid sida

Slutligen en bild på S1 1921 parkerad strax bakom lokstallet, vid kolgården, inför en kolgiva.

S1 1921 vid kolkranen vid Nynäshamns lokstall

S1 1921 vid kolkranen vid Nynäshamns lokstall

Gör sig själv en tjänst, besök en genuin ångloksmiljö och låt dig drömma dig tillbaka till epoken då ångloken var det finaste man kunde tjänstgöra på, i en tid då ångloken var ryggraden i svensk transport och utgjorde den ekonomiska pulsådern i Sverige. För utan ångloken, hade våra industrier inte kunnat växa, blomstra och skapa det välstånd som vi idag ser som så självklart.

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Normalspårig järnväg och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s