Ångloksresumé 2014

Jag fick frågan hur många dagar som jag eldat ånglok i mina dagar.
Svaret var, betydligt färre än vad de eldare som tjänstgjorde på ångloken när ångloken var ryggraden i svensk transport, gjorde innan de ens fick kalla sig eldare.

E2 1333 i Torup 2014

E2 1333 i Torup 2014

Men i siffror då?
Så långt har jag inte räknat ännu.
Men jag har tittat tillbaka på 2014.

Ånglokssäsongen började tidigt med det som skulle bli en ånglokskörning med dubbla ånglok, ångvärmda vagnar och kanske till och med en ångfinka, i gnistrande snö och iskall himmel. 2/2 valdes med förhoppning om att även västkusten skulle sitta i vinterns grepp.

Snö kom det i massor, men lagom till trafikdagen, kom regn och värme. Visst var det vitt, men himlen var grå och det var blötsnö och plusgrader. Ett skäl att försöka igen ett annat år.

Liksom det faktum att vi bara fick med oss ett ånglok och ingen ångfinka. Vilket gjorde att B 1037 inte bara fick dra, utan även producera ångvärme. Men det gick fint.

B 1037 utövar fotokörning nära norska gränsen

B 1037 utövar fotokörning nära norska gränsen 2/2-14

Jag höll i skyffeln under hemresan och där fick vi uppleva en lång sekvens där vi stormade fram under åtta mil i snälltågsfart utan uppehåll. Magiskt. (Läs mer här)

Parhästen, till B 1037, B3 130 var det inga fel på, efter att ha fått sina 50 år gamla smältpluggar omgjutna (normalt underhåll torde vara vartannat år) och hon fick revansch till dess att det blev sommar och BJs firade Frykdalens järnväg i Värmland 100 år.

B3 130 och B 1037 utanför rundstallet, Ångloksstallet Sävenäs, juli 2014

B3 130 och B 1037 utanför rundstallet, Ångloksstallet Sävenäs, juli 2014

B 1037 har redan körts fram och på detta videoklipp rullar B3 130 ut på vändskivan och vänds.

De båda B-loken, för B3 är ju bara Bergslagernas Järnvägars konsekventa littering av de SJ litt B som man köpte billigt när loken blev övertaliga hos SJ, sågs över och provtrycktes innan det var dags att sätta ihop tågsettet och köra upp till Sunne (läs mer här och här).

Det var tre härliga, varma sommardagar som jag stod på durken på B 1037 och eldade, transport upp, lördagens jubileumskörningar och transport hem (Läs mer här).

B3 130 på väg ut från Sunne, mot Lysvik under 100-årsjubileum i Värmland

B3 130 på väg ut från Sunne, mot Lysvik under 100-årsjubileum i Värmland

Det skulle bli årets sista resa för de båda B-loken, vars ångpannebesiktning löpte ut i augusti. Bättre att skjuta på intervallet till våren och loken stallades i Sävenäs lokstall.

Kärleksbekymmer gjorde att jag tackade ja till ännu ett längre ångloksäventyr i början av september. Första helgen i september innebär alltid Tågdagarna i Landeryd och detta år föregicks de av en charterresa. En grupp engelsmän beställde en resa på gamla HNJ, för att sedan ansluta till F 1200s 100-års-turné, som kolliderade med Tågdagarna i Landeryd men sammanföll med Nässjöstad-jämnt-årtal-firande.

E2 1333 vid lastkajen. Charterresenärerna gjordes på gott humör med en fantastisk lunch på 'Mammas' innan resan fortsatte inåt landet.

E2 1333 vid lastkajen. Charterresenärerna gjordes på gott humör med en fantastisk lunch på ‘Mammas’ innan resan fortsatte inåt landet.


På resan ned till Halmstad, fick vi både lagerproblem och vattenståndsglasproblem. Men det var bara att jobba vidare och inte ge upp (läs mer här). Håller man stämningen uppe, så går det mesta på ett ånglok att lösa. Medan vi väntade på det passerade sandtåget på en av sina premiärturer på HNJ (här).

Ursprungsplanen var att köra med B 1312 till Tågdagarna, men ångpannebesiktningaren fick förhinder och vi fortsatte köra med E2 1333. Tågdagarna utspelar sig med trafik mellan Landeryd, Torup, Smålandsstenar och Burseryd, under lördagen och söndagen. Och medan F 1200 och B 1316 jagade fram på den helsvetsade stambanan under kontaktledningen, åkte vi på HNJs träslipers, trådfritt (läs mer här).

E2 1333 under tågdagarna i Landeryd första helgen i september, 2014

E2 1333 under tågdagarna i Landeryd första helgen i september, 2014

Här fick vi uppleva äkta växling med ånglok (här), något som är helt annorlunda än linjetjänst. Det går åt mycket ånga, med många starter och innebär en hel del stillestånd, så det är en annan utmaning att hålla trycket, utan att loket blåser. Fantastiskt kul! Då och då, när ångloket går ensamt kan man se att det drar iväg för fullt, med röken ståendes som en plym ur skorstenen. Det är inte bara kul, utan handlar om att sota ur tuberna, som lätt blir sotiga på insidan, när man står stilla och småkör. Och sot isolerar bra, så du får sämre överledning av värmen från tuberna till vattnet i ångpannan.

Det är slående hur många av besökarna som frågar efter ångloket och glatt väntar på det, istället för att ta den rälsbuss eller det dieseldragna tåget som också trafikerade spåren under helgen. 2013 innebar fler ånglok under ånga än 2014 (här). Tanken som jag försöker så hos arrangörerna är att ångloken drar folk – låt oss köra dieselfritt 2015! En realistisk dröm vore B 1312, E2 1333, Sa 1277 och BLHJ 2.

S1 1921 i Tomteboda, påeldad och förspänd det rejäla tåget till julmarknaden i Nynäshamn 7e dec '14.

S1 1921 i Tomteboda, påeldad och förspänd det rejäla tåget till julmarknaden i Nynäshamn 7e dec ’14.


Advent innebär inkomster för museiföreningarna. Många chartrar till julbord och julmarknadsresor. Med kort varsel blev jag tillfrågad om att elda julmarknadståget från Cst till Nynäshamn.

Ny loktyp! S1! Sveriges nyaste ånglok. Och förföljt av dåligt rykte. Skulle det visa sig sant, eller hur skulle det vara att elda S1 1921?

Jo tack, det var en utmaning utan dess like. Tungt tåg, trasig sotare, gammalt kol och lite tjuvluftning gjorde loket svåreldat. Men återigen handlade det om att behålla lugnet, arbeta tillsammans och lösa problemet. Och vi kom fram och vi kom tillbaka, utan hjälplok (läs mer här).

S1 1921 slaggad, vattnad och kolad vid NJM i Nynäshamn och redo för återresan till Stockholm

S1 1921 slaggad, vattnad och kolad vid NJM i Nynäshamn och redo för återresan till Stockholm

Åter tillbaka i Sävenäs ångloksstall. Arbetet med BJ H3s 111 börjar så smått rulla vidare och det är dags att sätta in de nya tuberna. BJs har dessa klara och de kommer inom kort att skickas för bearbetning, så att de går att valsa fast i pannan.

Även om 111:an ser ganska demonterad och trasig ut, så är de tyngsta jobben (byte av takstag) redan genomförda och ångloket står i en varm och torr verkstad, utmärkt för både arbete och förvaring.

Sveriges snabbaste ånglok - H3s 111 bidar sin tid i ångloksstallet. Snart kan hon komma att eldas på igen. Det är över 30 år sedan hon rullade för egen maskin.

Sveriges snabbaste ånglok – H3s 111 bidar sin tid i ångloksstallet. Snart kan hon komma att eldas på igen. Det är över 30 år sedan hon rullade för egen maskin.

Vi får se vad 2015 erbjuder i ångloksväg.
Följ det på Absolutman!
Tack för att du läst under 2014

Tills dess kanske du är intresserad av min fascination för eldning av ånglok
Eller bara få lite ångloksstämning

Ångdomen på B 1037 på Lärje den första februari 2014

Ångdomen på B 1037 på Lärje den första februari 2014

Missa inte heller ditt närmaste Tågsläpp i april 2015 – då håller landets föreningar öppet hus och eldar på flera ånglok (Tågsläpp 2014).

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Normalspårig järnväg och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ångloksresumé 2014

  1. https://absolutman.wordpress.com/author/haldol1973/ – – Hej, jag råkade klicka fram den här bloggöversikten – och vilken trevlig översikt. Den har roat mig ett par timmar nu. Jag har följt dig i några år och nyss kom jag på att jag såg en mykolog som gjorde ett repotage i TV vid en station här i Skåne och han sysselsatte sig länge vid att beskriva ”Ånglokssvampen” som han ansåg vara unik. / Nåväl, tack för en trevlig stund idag. Vi kanske hörs framöver. / jag har en vilande wordpresskonto men skickar det här öppet för att presentera mig. – Dannemora, smalspåret till Hargshamn. Jag kunde tillbringa timmar med föraren på loket vid växling av vagnar på bangården. 1949-1950. – Stolt när jag fick flytta loket ensam någon gång ibland.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s