1333

Inlägg nr 1333 på Absolutman handlar förstås om ångloket med samma nummer – SJ E2 1333.

E2 1333 i soluppgången i Torup. Tidigt som f*n

E2 1333 i soluppgången i Torup. Tidigt som f*n

E-loken var Sveriges talrikaste ånglok och byggdes i omgångar i över ett decennium. Just 1333 är en av de senare, byggd 1917, men det finns nyare också. Frågan är om inte E-loken än idag är Sveriges vanligaste ånglok.

Instrumentpanelen i ett ånglok, specifikt E2 1333

Instrumentpanelen i ett ånglok, specifikt E2 1333

Välputsad dagen till ära

Välputsad dagen till ära

Många, men långt från alla, E-lok byggdes om till E2, vilket innebar att loket fick en främre löpaxel. Detta för att spåra bättre och tillåtna maxhastigheten sattes upp med 5 km/h.

För att balansera ut loket flyttades ångpannan fram något, vilket ledde till att E2:orna har en spatiöst stor hytt.

Morgondis

Morgondis

Tågdagarna 2014 (1129)

Tågdagarna 2014 (1133)

E2-loken har innanförliggande cylindrar och maskineri. Det ger en stabilare gång, jämfört med om cylindarna legat utanpå ramverket (som B-loken) men är underhållsmässigt eländigt. I dubbel bemärkelse.

Underhållning i form av att maskineriet syns rånar E-loken oss på.
Underhåll i form av smörjning och nedkoppling är avsevärt bökigare än på t.ex. B-lok.

Tågdagarna 2014 (1161)

Av alla svenska ånglok torde E-loken vara de ånglok som tycker allra mest illa om att bli dragna. Just 1333 drabbades av lagerhaveri för några år sedan, sedan hon gått i pendeltrafik med ett lok i vardera änden av tågsettet och när hon gick backgång, lät lokföraren henne bara rulla med. Smörjningen upphörde och lager gick varma i maskineriet.

Nu är det så att alla ånglok är gjorda för hård tjänstgöring och fungerar bäst vi fullt pådrag och full belastning. Då stämmer plötsligt allting, draget, överhettningen och det blir harmoni i maskinen.

Landeryd 2014 2 047

Bilderna är alla hämtade från körningarna i september 2014. Flera inlägg från de turerna finns t.ex. här och här

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Normalspårig järnväg och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s