En vacker dag kom den tillbaka.
Pelikanen med näbb av stål.
Stark nog att förvisa ett dömt lokomotiv till himlen.
TGOJ-området Et mars ’15
Rc1 1023 sist i denna olyckliga rad och ‘Pelikanen’ skymtar i höger bildkant.
På det spår där bruna Ma-lok länge stod uppställda står nu Rc1:or uppställda för direkt skrotning.
Rc1 1008 och Rc1 1011 existerar bara som släta ramar på boggie, medan den skenbart är mer kvar av Rc1 1023. Innehållet visade sig dock vara tämligen tömt och ihåligt. Här ett inlägg med Rc1 1023 precis tagen ur tjänst.
Rc1 1023 skrotas
Några kabelhärvor är det mesta som finns kvar i innandömet av Rc1 1023
Rc1 1023 – ett tomt skal
Rc1 1011 fick några extra sista mil räls under hjulen, då loket gick i transport till Gävle för att donera delar till Rc1 1007s favör, men har här bevisligen återkommit för att möta sitt öde. Sannolikt ramklipptes loket påföljande dag, vilket brukar noteras som Himmelfärdsdagen. (Här ett inlägg när Rc1 1011 kom till slutstationen)
Rc1 1011 och till vänster skymtar de sorgliga resterna av Rc1 1008
Två lok som länge stått tömda på bra-att-ha-delar är Rc1 1016 och Rc1 1018, vilka stod vid hjulupplaget en tid (här)
Rc1 1018 och Rc1 1016 parkerade på ett sällan använt spår i väntan på sin tur
Systrar in i döden, Rc1 1018 och Rc1 1016
Härigenom kan det konstateras att dagarna för Rc1 1016 och Rc1 1018 är snarräknad, vilket lämnar världen med Rc1 1007 och Rc1 1026 ensamma kvar av sitt slag. Det första loket i serien och det sista. Det första som museilok, det sista som driftlok.
Förra skrotningsomgången av Rc1 i bild och text här
Är även 1009 och 1014 skrotade? Det har jag missat i så fall.
Nej, det var en felaktighet i inlägget. Beklagar