Myter och fakta om Apotek II – varför har inte apoteken medicin på lager

Avmonopoliseringen av den svenska apoteksmarknaden ackompanjerades av flera andra förändringar inom läkemedelsvärlden. Förändringar som var helt oberoende av avmonopoliseringen, men där avmonopoliseringen och privatiseringen ofta får tar skulden.

Kanske det mest omtalade är varför apoteken inte har min medicin på lager längre. Konkurrensen skulle ju göra så att bäst service skulle vinna kunderna. Varför blev det sämre då?

Förklaringen ligger i en av dessa andra förändringar och kallas generikasubstitutionssystemet. Eller apotekens skyldighet att välja periodens vara istället för det specifika läkemedel som läkaren förskrivit.

Detta system är enda orsaken till att apoteken oftare inte har medicinen på lager. Det är helt frikopplat från avmonopoliseringen.

Nja, det finns en till. Och den stavas grossistledet. En liten detalj som utredarna och därmed lagstiftarna glömde bort när apoteksväsendet omreglerades. Men mer om det i kommande inlägg.

Generikautbytessystemet har några få framsidor och en radda baksidor. Hur kan då en sådan god tanke, som det ändå är, bli till en sådan styggelse som det är idag?

Först en liten genomgång av vad generikautbytessystemet är och hur det är tänkt att fungera.

Generika innebär synonympreparat, en kopia av och konkurrent till originalmedicinen.

Läkemedel där patentet går ut på, kan tillverkas av alla som uppfylles kvalitetskraven för läkemedelstillverkning. Sedan är det bara att registrera in och vara med i konkurrensen. Till slut finns en hel grupp med likadana läkemedel, från olika tillverkare. Och det är myndigheten Läkemedelsverket som bestämmer om de är utbytbara med varandra. I så fall ingår de i utbytesgruppen.

Konkurrens på receptbelagd medicin inom läkemedelsförmånen sker långt ovan apoteksgolvet och apotekens huvudkontor. Priset förhandlas av den statliga myndigheten TLV mot tillverkarna.

Varje månad får alla som kan och vill lämna anbud på att bli ”Periodens vara” i sin grupp. Det blir den som lämnar lägst pris OCH kan lova tillgång på läkemedel så att det räcker hela månaden. I många grupper skiftar det varje månad vilken fabrikant som blir Periodens vara. I andra grupper är det mindre förändringar.

Låt oss som exempel titta på alfuzosin-gruppen (ett medel mot prostataförstoring). Inte vilken som helst, utan den vanligaste, dvs 10 mg och tremånadesförpackningen (98-100 tabl). Originalet heter Xatral och tillverkas av Sanofi. Huruvida det var Sanofi som tog fram och patenterade det, eller om Sanofi bara köpt varumärket (mer om detta längre fram) ska jag låta vara osagt.

De flesta generikatillverkare kallar sina läkemedel för substansnamnet, följt av tillverkarens namn och så styrkan. I detta fall Alfuzosin XX 10 mg. På bilden nedan är XX israeliska Teva. Andra vanliga generika tillverkare är tyska Stada, tyska Ratiopharm, isländska Actavis, indiska Ranbaxy, finska Orion, schweiziska Sandoz, Alternova, Copyfarm, 1A Pharma, Orifarm etc. Det där är ett ganska bra system och underlättar för kunden att acceptera och förstå att Alfuzosin är Alfuzocin, oavsett vilken fabrik det kommer från.

Men så finns det tillverkare som får hybris och sätter ett eget varumärke på sitt generiska läkemedel. I vårt alfuzosin-exempel har vi Bundisarin. Ett namn som varken anknyter till substansen (alfuzosin), originalpreparatet (Xatral) eller till användningen (prostata). Fullständigt vansinnigt namnval. Och lika fullständigt oförsvarbart av Läkemedelsverket att godkänna ett sådant namn.

Alfuzosin: Original, generikum 1, generikum 2

Alfuzosin: Original, generikum 1, generikum 2

 

 

 

 

Tanken med generikautbytessystemet är enkel. Staten ska spara pengar.

Utförande: tillverkarna konkurrerar med priset och apoteken säljer alltid det billigaste läkemedlet (periodens vara).

Varför det inte fungerar: människor är inte fullt så rationella som ekonomer gärna vill approximera världen till (2 kolumner i excel).

Visste du förresten att på ekonomutbildningen lärs det ut att människor alltid tar rationella beslut och är beredda att ta kalkylerade risker för chansen till högre vinster. Jag undrar vad psykologerna har att säga om den uppfattningen av människan…

I verkligheten vill många inte alls byta ut det gamla välbeprövade läkemedlet som de ätit i 20 år, mot någon indisk kopia.

Belöningen” för den enskilde ligger i att staten sparar pengar. Och det är ju vi… jo… förvisso… och allt fler vill inte längre byta och betalar hellre mellanskillnaden själv. Men eftersom tillverkarna kan räknas i dussintals så har apoteken bara periodens vara hemma. Och den specifika, som den enskilde vill ha, måste beställas. ”Apoteket har aldrig min medicin hemma” heter det då.

Inte nog med att kunden måste gå med på att byta ut sitt läkemedel en gång. Ofta blir det byte varje gång, eftersom periodens vara inte sällan byts varje månad. Och tillverkarna kan som sagt ofta räknas i dussintals. Eller mer.

Sedan blir det fel på de ofelbara IT-systemen ibland också (mer om dessa i eget inlägg längre fram). IT-systemen har till uppgift att se till att ta hem aktuell periodens vara den innevarande perioden. Men ibland uppstår konflikter i systemet, så plötsligt kommer ingenting hem. Varken periodens vara eller någon reserv. Inte förrän det är tomt i lådan och en människa lägger en manuell beställning. Under den tiden hinner det bli många som upplever att medicinen inte finns på lager.

Tidigare var TLV tämligen blåögda och det hände ofta att den som vann upphandlingen för att bli periodens vara inte hade volymer nog att motsvara efterfrågan en hel månad, utan hade glatt sålt slut på lagret när hälften av månaden återstod. Och då uppstod det ofta ett glapp på apoteken innan någon och/eller systemen hann reagera på detta. Men följden att de allra vanligaste läkemedlen kunde ta slut på Ditt apotek.

Numera finns det ett krav från myndighetens håll, inte bara på pris, utan även på leveransduglighet. Men det tar ett par månader att skapa ett negativt omdöme (medicinen finns aldrig på apoteket) men det tar ett par år att skaka av sig ryktet efter att felet är fixat.

Ett problem som återstår och som ibland gör att din medicin faktiskt inte finns hemma är när nya generikagrupper uppstår. Det händer när ett tidigare ensamt läkemedel utsätts för konkurrens. Då bildas en utbytesgrupp/generikagrupp – och IT-systemet beställer automatiskt hem periodens vara och tar bort den gamla, originalet, från lagret. Detta hände precis nyss för Stesolid och för Cymbalta. Innan personalen manuellt hinner upptäcka detta tar det då ofta slut på Stesolid och Cymbalta, innan man kan tala om för datorn att ”hörru du, rör inte detta, det vill jag alltid ha hemma”.

Härnäst i kommande inlägg tänkte jag ta upp följderna av generikautbytessystemet, hur illa det faktiskt fungerar, sätta det i paritet till andra verkligheter och ge två exempel på hur det hade kunnat göras bättre. Jag tänkte ta några hårresande exempel från verkligheten hur apotekskunder resonerar och gör. Därefter ska jag avslöja två riktiga slamkrypare som du inte hade en aning om!

Nästa inlägg – om generikautbyte, lika mediciner eller…?

Föregående inlägg i serien här

DocMorris omskyltat här

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Tips i vardagen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Myter och fakta om Apotek II – varför har inte apoteken medicin på lager

  1. Jonatan Gonte Kindh skriver:

    Jag vill bara tacka för en hittills intressant artikelserie =)

    Det är tågintresset som lockat mig till din blogg, men med Voxra, Cymbalta, Mirtazapin, Sobril, Theralen och Omeprazol på receptlistan så är apotek en ganska välbesökt inrättning :P

  2. Jan Kardell skriver:

    Det intressanta är att de utbytbara medicinerna inte är fullt utbytbara! De kan innehålla olika tillsatsämnen. Ett vanligt sådant som många har problem med är laktos. Tyvärr behöver tillverkarna inte specificera mängden numera, det gör det omöjligt att bedöma om man tål det eller inte. Själv brukar jag begära ”munsönderfallande” av läkaren om det finns, chansen att det är utan laktos ökar då betydligt, dock inte till 100%.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s