Tågdagarna 2015 – del 3 – Sa 1277 får nya smältpluggar

Lördag morgon (Vad? När? Läs här).
Tidigt, som det alltid är när man kör ånglok.
Ännu tidigare om man måste reparera dem först.

Ångloket Sa 1277 stod inne i lokstallet i Landeryd och krävde reparationer på ångrör, smältplugg och översyn av vattenståndsglas.

Sa 1277 stallad för reparation i Landeryd. B 1312 skymtar på spåret bredvid

Sa 1277 stallad för reparation i Landeryd. B 1312 skymtar på spåret bredvid

Detta var inte enda motgången, B 1312 körde inte en enda meter (här) men V3 28 hade oannonserat rustats upp och var redo att deltaga i Tågdagarna. Lämpligt nu när Sa 1277 inte gick. Ny generator, tryckluftläckagereparation med mycket mera och loket togs fram för provkörning sent på fredagen. Men vi kom inte längre än till stationens ände. Loket tappade drivningen, med diagnosen brustna brytpinnar (vilka moderna påfund – jag har aldrig sett dylik lösning på ett ånglok).

V3 28 på vändskivan. Van ångloksersättare - det var ju diesellok som tog över efter ångloken på oelektrifierade spår.

V3 28 på vändskivan. Van ångloksersättare – det var ju diesellok som tog över efter ångloken på oelektrifierade spår.

Istället blev det växellådsoljebyte på T23 119 som fick ersätta Sa 1277. Och till det gick lilla Z43:an ut med två av Klippans trävagnar, samtidigt som rälsbussen gjorde planenlig linjetjänst.

T23 119 med resandetåg och vikare för Sa 1277

T23 119 med resandetåg och vikare för Sa 1277

Taket på fyrboxen i Sa 1277. Viss åverkan på taket syns kring där pluggarna suttit. Varmt har det varit, trots vatten i pannan.

Taket på fyrboxen i Sa 1277. Viss åverkan på taket syns kring där pluggarna suttit. Varmt har det varit, trots vatten i pannan.

Nåväl, låt oss kavla upp ärmarna och skrida till verket.
Nu var det inte värre än varmt inne i fyrboxen.
Ut med båda smältpluggarna och visst, den bakre hade smält ut.

När högra cylindern inte fick ånga som den skulle blev loket att arbeta ojämnt och därav den skeva gången. Bristen på kraft och flås hade drivit eldaren på uppresan att överfylla fyrboxen – resultat? Slaggkaka över så gott som hela rosterytan. Men det var ju lätt lossknackat när man ändå var därinne.

Smältpluggar från Sa 1277. Intakt till höger och utlöst till vänster

Smältpluggar från Sa 1277. Intakt till höger och utlöst till vänster

Så, vad är då en smältplugg egentligen? Jo det är en bronsbult som är ihålig och fylld med tenn. Dessa monteras som ”säkerhetsventiler” i taket på fyrboxen. Om vattennivån blir för låg i pannan, utsätts taket på fyrboxen för hetta som kommer att skada densamma. I värsta fall skada hela loket. Men en smältplugg, som alltså är fylld med tenn (som har låg smältpunkt), som utsätts för värmen kommer att smälta ur sitt tenn innan fyrboxen tar stryk. Därmed kommer ånga att spruta in i fyrboxen och göra personalen uppmärksam på problemet, ta in vatten och raka ut fyren. Därmed kan större skador undvikas.

Men en smältplugg förbrukas även under normala förhållanden i och med att tennet förbrukas. Normalt bör en smältplugg tas dän och gjutas om vart tionde år i underhållet. Tillbaka till Sa 1277 nu.

Tanken var att kannibalisera på E10 1748 eller B 1312 och låna en ny smältplugg, men se dessa större maskiner hade större diameter på pluggarna. Så lösningen blev den enda rätta, att gjuta en ny. Gissa vem!

Tommy i ett av sina essen - här smälts det bly. Skyddsutrustning?

Tommy i ett av sina essen – här smälts det bly. Skyddsutrustning?

En välblästrad och nygjuten smältplugg matas här på en topp, för att få en sfärisk avrundning. Som original

En välblästrad och nygjuten smältplugg matas här på en topp, för att få en sfärisk avrundning. Som original

Smältpluggen togs till en lokal verkstad som blästrade den ren och fin, för att tennet skulle fästa.
En M12:a drogs i pluggen på undersidan för att få en botten att gjuta mot och samma skruv var lämplig att fästa den i skruvstycket med.

Insidan av smältpluggen, den som skulle fyllas med tenn, flussades för att tennet skulle fäst ordentligt och sedan var det bara att intaga åskådarposition och förundras hur enkelt det ter sig när en expert arbetar!

Slutligen toppades gjutningen med en sfärisk pågjutning och när detta stelnat masserades tennet nedåt för att verkligen sluta tätt mot bronset i pluggen.

Klart.

Återmontering av smältpluggarna i taket på fyrboxen.

Återmontering av smältpluggarna i taket på fyrboxen.

Bara att återmontera.

Den hela smältpluggen kontrollerades med avseende på hur mycket det var kvar av tennet i den (tennet konsumeras som sagt under helt normala förhållanden och bör omgjutas vart tioende år. När gjöt du om dina smältpluggar senast?). Den hade inte så mycket kvar, så Tommy bedömde att det kunde få bli vinterns arbete. Vintern skulle komma att komma tidigt…

Samtidigt gjordes reparationerna av ångrörets förbindelse med cylindern klart (beskrivet här) och det är ju rätt kul att använda fasta nycklar i storleken 38 mm samt 41 mm!

Med båda smältpluggarna monterade, kopplades vattenslangen till ångvärmeuttaget och pannan började fyllas. Det tar en stund, cirka 3 kubikmeter vatten ska in.

Kulventilen på vattenståndsglaset. Kranen är demonterad och kulan var full i grafitfett som fick den att kärva. Lite bromsrengöringsspray och motion löste problemet

Kulventilen på vattenståndsglaset. Kranen är demonterad och kulan var full i grafitfett som fick den att kärva. Lite bromsrengöringsspray och motion löste problemet

Under den tiden tog vi oss an vattenståndsglasen (läs mer om dess här) och det visade sig vara rätt enkelt fixat. Förarens glas behövde bara spännas åt i båda ändar. Och eldarglaset hade fått kranarna förväxlade.

Dessutom kärvade kulan som fungerar som automatavstängningsventil i händelse av att glaset går sönder. Den rengjordes och kranarna monterades rätt.

Huruvida problemen var avhjälpta i och med detta fick vi inte veta förrän loket var påeldat igen.

Eldarens vattenståndsglas, med skyddskåpan demonterade. Även kranarna är demonterade här

Eldarens vattenståndsglas, med skyddskåpan demonterade. Även kranarna är demonterade här

Men efter en stunds fyllande av pannan upptäcks det att det skvalar under loket. Det rinner ur asklådan och det är blött inne i fyrboxen…

Smältplugg nummer två hade sagt upp sig.
Utan vare sig tryck eller hetta.

In i fyrboxen.
Skruva ut smältpluggen.
Och så upprepa proceduren enligt ovan (ja inte med vattenståndsglasen då).

Därmed var alla tre felen åtgärdade:
– smältplugg
– vattenståndsglas
– ångrör

Dags att testa om det det fungerar nu.
Låt oss elda på Sa 1277

Vi tänder Sa 1277

Vi tänder Sa 1277. Tender? Det är ju ett tanklok!

Fortsättning följer här och då ska vi se till E2 1333 medan vi värmer upp Sa 1277. För E2 1333 dömdes ut som ”slöaste ångloket någonsin” förra året (läs om det här), men felsökning och reparationer hade vidtagits innan Tågdagarna detta år.

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Normalspårig järnväg och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Tågdagarna 2015 – del 3 – Sa 1277 får nya smältpluggar

  1. Bertil Johansson skriver:

    Smältplugg nr 2: Ett undantag fån regeln att aldrig laga något som inte är sönder!?

  2. Pär Henriksson skriver:

    Utmärkt förklaring och mycket snygga bilder! Tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s