Uppvärmning av en gammal kåk – del 1, tankar kring fjärrvärme, ved och bergvärme

Låt oss då överväga, beräkna, dryfta och kalkylera några vettiga och några drömska sätt att värma upp huset.
Vilket hus? Läs början här.

Isolering som inte hör till modernt snitt.
Tvåglasfönster med kallras.

Det tar vi itu med senare.
Nu handlar det om att producera värme.
Eftersom jag aldrig kan förvandla detta hus till ett nollhus.

Eryl. Källarens härskare.

Eryl. Källarens härskare. En oljepanna med möjlighet att tillfälligt värma med ved.

Idag härskar en Eryl oljepanna anno 1975 i källaren,
kopplad till en elektrisk icke verksam Nibe-varmvattenberedare
och ett vattenburet värmesystem, som förser ca 90 m2 med värme.
Och varmvatten, som idag enbart produceras av batterislingan i Erylen.

Detta har ett par uppenbara brister:

  1. varmvattnet är begränsat, eftersom magasinet i batterislingan är litet – ett varmt bad är uteslutet
  2. frånvaron av varmvattenberedare innebär att pannan måste jobba även på sommaren och då är verkningsgraden låg, kanske så låg som 30-40%. Under kalla ytterförhållanden kan nog denna Bentone oljebrännare tillsammans med Eryl utnyttja 75% av oljans energiinnehåll.
  3. Elpatron saknas. Det finns ingen backup. Om oljebrännaren säger upp sig. Om oljan tar slut.
  4. Priset. Det kostar 30.000 kr att fylla upp oljetanken… och ett normalt, bekvämt levene gör av med dessa tre kubik på ett år. Lätt.

Låt oss glädjas över möjligheterna som ett vattenburet system erbjuder.
Och att pannan ändå står där och fungerar.

Jag har surfat runt i jakten på fakta, pris och erfarenheter.
Jag har pratat med mången husägare.
Jag har pratat med hantverkare.
Jag har konsulterat tillverkare och deras rådgivare.

Sammantaget av vad som kommer ur denna smältdegel tillsammans med mina egna erfarenheter är vad som presenteras här. Detta är en serie utan facit och med multipla svarsalternativ, där flera svar kan vara rätt. Vad som gäller för Ditt hus vill jag inte ens gissa.

Det allra första alternativet som kom upp var ved.
Ved är billigt, bland det billigaste du kan värma ditt hus med, sägs det. 500 kr i månaden, skulle det kunna räcka med. Det är ju kul att elda också (läs mer här)! Men då kommer det en timmerbil med ett antal kubikmeter stock, som ”någon” ska kapa, klyva, stapla och magasinera… till nästa år. Förutom ett par veckors heltidsarbete tidigt på våren, krävs dubbla utrymmen att lagra på (årets och fjolårets) och slutligen ska allt bäras in i huset.
För den tredubbla månadskostnaden kan jag få hem torkad och färdigkluven ved. Fortfarande lika trevligt att elda och betydligt mindre handhavande. Och som sagt dyrare.

Investeringarna för vedeldning blir inte heller måttliga. För att kunna elda en gång per dag (och inte oftare) krävs ackumulatortank. Inte en, utan 2-3 stycken. Helt vanliga, tomma tankar, så betyder det 20.000 kr.
Till det krävs sedan en ny panna. Erylen går tillfälligt att vedelda, men är ineffektiv och energiutbytet är i bästa fall 50%. Den skulle i och för sig går att med rätt små medel gå att bygga om för vedeldning i oljeutrymmet, där energiutbytet skulle bli något större, men en ny vedpanna, med spjäll, fläktar och lambdastyrning presterar över 90% verkningsgrad. Det är viktigt för ekonomin i det långa loppet. Och ser bra ut bland skaran miljöivrare. Men en sådan tingest betingar 65.000 och då har du inte börjat att installera den ännu.
Lägg till en vedbod, en motorsåg och en vedklyv så börjar det springa iväg.

Men vänta! Här har jag glömt något.
Idag har jag ingen backup i form av elpatron, men i ovannämnt vedsystem är det ännu värre. För det kräver att jag är hemma varje dag och eldar. Jag kan inte åka bort ens en helg på vintern.

Ett klokt råd jag fick av ett tillverkande företag i branschen var – hjärtat i ditt värmesystem bör vara en ackumulatortank, med skiktning och elpatron, med möjlighet att koppla in vilken värmekälla du än väljer i framtiden. Sol. Ved. Bergvärme. Pellets. You name it. En så kallad tekniktank. Framtidssäkrad. Perfekt. Då har jag grunden där! Ackumulatortank behövde jag ju ändå och likaså en elpatron. Men vips lades det till 65.000 till inköpslistan. Totalt för vedeldning en investering på 150.000 plus jobb…

Och två nära bekanta, ja den en närmare än den andra, som länge eldat med ved mot ackumulatortank, avrådde mig direkt från vedvärmning! Orsak: arbetsinsatsen.

Så tänkte jag Fjärrvärme. Och grannen mittemot kom förbi och undrade om jag var intresserad att göra gemensam sak. Det var ju oerhört bekvämt i förra huset (här). Eller var det verkligen det. För efter att ha stått i 80 år började det bli väldigt fuktigt i väggarna i källaren. Och det strålade en obehaglig kyla från källarväggarna. Sannolikt en effekt av att ha tagit bort pannan från huset bara några år tidigare.

Fjärrvärme är enkelt och någorlunda billigt, men du har sålt din själ till en enda leverantör, något denne definitivt är medveten om. Du äger en värmeväxlare som inte kostar mycket i drift, men om den går sönder kan det snabbt kosta 10.000-tals kronor.
Fjärrvärme visade sig inte vara ett alternativ för mig här, då det lokala bolaget inte hade ledningar i gatan och inga planer på att dra dit några heller.

Fjärrvärmen delar ett par bekymmer till med nästkommande möjlighet…

…Bergvärme! 150.000 plus installation för vedsystemet, ja då rör vi oss i samma trakter som Bergvärme. Och alla som installerat bergvärme är ju som oförskämt nöjda. Arbetsinsatsfritt. Ingen röklukt inomhus. Billigt. Bara en hög inträdesbiljett, eller…?

En tredje bekant, med förflutet inom olika uppvärmningssystem, svarade ungefär så här på min fråga om det verkligen inte fanns någon baksida med bergvärme: ”De flesta har inte haft det så länge så att de hunnit se baksidorna med bergvärme!”

Visst ett hus som är byggt för bergvärme från början, inga problem. Men nu talar vi om en 30-tals kåk vars hela väsen bygger på förbränning i källaren och en varm murstock.

Förbränningen driver ventilationen i hela huset och speciellt källaren är känslig för detta. Pressar man bergvärmeförsäljarna så medger de lite motvilligt att:

  • Det blir kallt i källaren. 3 radiatorer (element) kan behövs. Fem skulle jag då säga.
  • Avfuktare i källaren kan komma att behövas. Som drar ström…
  • Omdränering (eller i mitt fall, dränering) av huset kan behöva tidigareläggas
  • En fläkt i skorstenen löser ventilationen. Som drar ström…
  • Kompressorljudet. Det hörs när den arbetar. Och än värre är att den kan skapa vibrationer. Kanske är det inte för inte som en del har kompressorn i ett eget litet kryp-in, fristående från huset.
  • Priset om kompressorn ger upp – 30.000 kr. Plus arbete.

Den varma murstocken har även en vital betydelse för klimatet på vinden. Den håller luften i rotation och minskar fukten. En fjärde bekant livnär sig på att åka runt och installera stosar och fläktar på hus som gått från panna till fjärrvärme/bergvärme

Det det här med att ändra på ett fungerande system – det är svårt att förutse alla effekter man får på köpet.

I dagsläget väntar jag på min första offert på bergvärme. Men med det är inget bestämt. På långa vägar.

I nästa inlägg funderar vi vidare på pellets i olika varianter, luft-vatten-värmepump och solpanel.

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Tips i vardagen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Uppvärmning av en gammal kåk – del 1, tankar kring fjärrvärme, ved och bergvärme

  1. Martin skriver:

    Fascinerande! Jag röstar på solceller, på taket och på fasaden. Påminn mig förresten om att läsa det här inlägget igen nästa gång jag är sugen på att köpa hus.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s