Myter och fakta om Apotek III – utbyte, priser och konsekvenser

Och det är nu det intressanta börjar! Vi pratar om generika, olika fabrikat av samma läkemedel, och utbyte på våra apotek.

För människor är inte risktagande, beräknande datamaskiner, som säljer sin själ och säkerhet för fagra ord och en 50-öring. För ibland skiljer det inte mer i pris. Istället är människan ganska försiktig och konservativ. Speciellt när det kommer till ens egen hälsa.

Hav i minnet att vilken som är periodens vara oftast är olika varje månad.

Snart lät det så här på apoteken:

Kund: ”Jag vill ha Losec. Jag tål bara Losec. Endast Losec fungerar på mig!”
Farmaceut: ”Javisst, men det kostar dig 645 kronor som du inte få räkna in till frikortet”
Kund: ”Jaså, vad kostar det där ome… då?
Farmaceut: ”56 kronor”
Kund: ”Jaha, jag provar väl det då. Är du säker på att det är samma sak?”
Farmaceut: *Läkemedelsverket har gjort sin expertbedömning på att de är likvärdiga”

Men Läkemedelsverket glömde bort den effekt som kallas placebo och inte ska förringas.

Det kan leda till ökad dos, mer läkemedel går åt.
Det kan leda till att en förpackning läkemedel kasseras innan den är slut, för att prova nästa generikum.
Det kan leda till extra sjukvårdskonsumption.

Och hur gick det då med besparingarna?

Tillsammans med avmonopoliseringen av apoteksväsendet i Sverige följde flera andra reformer. En av de största och som fått mest konsekvenser är generikautbytesystemet – ett samarbete mellan två statliga verk – Läkemedelsverket samt Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV).

Hela tanken i sin korthet – TLV spar pengar åt staten, 10 miljarder kronor per år. Fint, eller hur!? Om det går att förenkla världen till två kolumner i excel… om inte så bli besparingen mindre, men hur mycket mindre är det ingen som kan (eller vill) räkna på.

Tanken i teorin går till så här och låt oss ta Losec till exempel. Astra och Sveriges kassako. Den aktiva substansen heter omeprazol. När patentet på Losec gick ut och det blev fritt fram för alla företag som kan uppvisa kvalitet nog för att tillverka läkemedel, så erbjöds omeprazol från ett dussin företag, och samtliga erbjöd förstås sin omeprazol lägre pris än originalet. Dessa företag kallas generikaföretag och deras omeprazolprodukter är generiska till Losec. Generika, kort och gott.

Läkemedelsverket bedömer vilka omeprazolprodukter som kan anses vara likvärdiga Losec och därmed utbytbara. En lista upprättas, en så kallad utbytesgrupp. Därefter förhandlar TLV med alla intresserade tillverkare om priset och den som blir billigast OCH kan lova att tillhandahålla läkemedel till hela Sveriges apotek en månad får status Periodens Vara.

Alla apotek är då skyldiga att expediera Periodens vara (inom respektive utbytesgrupp), oavsett vad läkaren förskrivit. Om apoteket avviker från detta väntar TLV vid bakdörren med vite och skampåle. Så i vårt exempel, om läkaren skriver Losec 20 mg 100 st och Omeprazol Pensa 20 mg 100 st är Periodens vara, så är apoteket skyldigt att byta ut Losec till Pensas omeprazol. Detta ska då skapa en konkurrens och en prispress är det tänkt och visst har det skett så. Men…

Astra ville inte sänka sitt pris på Losec hur mycket som helst och lämnade så läkemedelsförmånen. Och det ställde till med en del problem, nämligen att enbart läkemedel inom förmånen kan ingå i utbytessystemet. Så de patienter som fick Losec förskrivet, fick betala hela kostnaden själv och inte räkna in kostnaden till frikortet. Eller gå till läkaren och få ett nytt recept på generisk omeprazol. Hur mycket det kostade i extra arbete för sjukvården, apoteken och de enskilda individerna ville ingen räkna på.

Så läkarna lärde sig så småning om att att skriva ut generisk omeprazol och den namnsätts ofta (men inte alltid) med substansens namn, följt av tillverkarens namn. Så listan på utbytesgruppen av 20 mg omeprazol 100 tabletter kan se ut så här:

Omecat
Omeprazol 1A Pharma
Omeprazol Accord
Omeprazol Actavis
Omeprazol Alternova
Omeprazol Aurobindo
Omeprazol Bluefish
Omeprazol Evolan
Omeprazol Pensa
Omeprazol Sandoz
Omeprazol Teva
Omestad
Omezolmyl
Ulcoprin

Efter en tid var Losec, i egenskap av att inte omfattas av förmånen, en marginaliserad produkt.
Betydde det att folk accepterade vilket generikum som helst?
Somliga.
Men inte alla!

Kund: ”Jag ska ha den tillverkare som min läkare har skrivit ut!” (underförstått att läkaren skulle ha gjort ett aktivt val, specialanpassat för just denna patient)
Farmaceut: ”Den har du aldrig fått”
Kund: ”Men jag ska ha en som läkare har skrivit ut, den som jag fick förra gången!”
Farmaceut: ”Förra gången fick du Omeprazol Sandoz, din läkare har skrivit ut Omeprazol 1A Pharma”
Kund: ”Nej, jag har alltid fått de min läkare skrivit ut”

Farmaceuten öppnar och visar historiken på kundens omeprazolexpedition och det visar sig att kunden fått från Sandoz, Teva och Evolan tidigare. Kunden börjar känna sig både trängd och dum av en okunskap som han inte vill veta av. Det är i detta läge som diskussionen om generika tar alla energi och tid från sådant som skulle kunna vara mycket viktigare att avhandla. Men kunden blir ofta inte mottaglig för någon mer diskussion.

Det tycks att det blivit allmänt accepterat att samma aktiva substans finns från olika tillverkare. Men det betyder ju inte att gemene man är villig att byta för den skull. Och någonstans i en iver att försöka förklara oförklarliga fenomen (hur tron gör att vissa fabrikat ger bättre effekt än andra) så har sannolikt professionen och journalistiken klämt ur sig att det kan vara hjälpämnen och bindemedel som skiljer. Och det har gemene man tagit till sig. Men det oftast inte så stor skillnad på tablettsammansättningen.

”Jo jo, själva aktiva substansen är den samma, men bindemedlen skiljer” Oftast inte. Största skillnaden torde vara att tillverkarna väljer att bindemedel mellan laktos och mjölksocker.

Tag åter fallet med Omeprazol som har två praktexempel statuerade:
Läkaren bryr sig mycket sällan om vilket fabrikat de skriver ut, utan tar ofta det på översta raden. Vilket ofta är någon tillverkare som börjar på A…
Så vad gör man som företag om ens namn inte börjar på A?
Man kan göra som Sandoz och även sälja sina läkemedel som 1A Pharma.
Eller som Pensa och uppfinna varunamnet Omecat.

Dock börjar det bli fånigt när periodens vara ena månaden är Omeprazol Pensa och påföljande månad så är det Omecat…

Lika som bär Lika som bär

Läkemedelsverket är inte sämre än att de kan inse ett misstag och ändra sig. Dock inte med mindre än att det får praktiska konsekvenser. Gruppen med levetiracetam, med originalläkemedlet Keppra i spetsen, upphörde efter en tid att vara en utbytesgrupp, då det stod klart att läkemedlen inte var utbytbara.

Vid det här laget hade dock kunderna fått allehanda fabrikat förskrivna, troligtvis helt utan annan tanke av läkaren att det byts ändå ut på apoteket, så varför anstränga sig. Men plötsligt behöver apoteken lagerhålla 7-8 fabrikat i tre olika styrkor, för att kunna tillgodose samtliga kunder… och det här är inget stort preparat, utan försäljningen är blygsamt, men läkemedlen dyra. Konsekvensen i verkligheten blir att inget av fabrikaten lagerförs, utan allt beställs när efterfrågan uppstår. Och kunden tvingas återkomma.

I nästa inlägg tar vi upp fler problem med generikautbytessystemet och varianter som skulle kunna göra verkligheten något bättre. Och skräckexempel på när snålheten bedrar visheten.

Föregående inlägg om apoteksmyter och fakta – om varför apoteken inte har din vara på lager

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Tips i vardagen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s