Uppvärmning av en gammal kåk – del 12 – pelletsbrännaren startas

Redo?
Dags att prova?
Domedagen är här!
Gissa om jag gått i genom alla detaljer igen och kontrollerat att brandsläckaren står vid min sida.
(om du inte hänger med, läs från början här)

Pelletsanläggning på en Eryl DP - redo att startas

Pelletsanläggning på en Eryl DP – redo att startas. Skruven hänger med en kätting från taket och kan lätt justeras några grader om det skulle behövas.

Tvenne kamrater gav mig moraliskt stöd.

Så vred jag om det gamla backelitvredet i trappen och elektricitet rusade fram genom ledningarna och in i min pelletsbrännare! Den tände omedelbart den röda och den gula lampan och respons på strömmen, men släckte dessa snabbt och istället lyste enbart den översta lampan med ett klart, grönt sken.

Grönt! Det måste ju vara bra!
Pulsen sjönk något.
Pannan exploderade i alla fall inte på en gång.
Jag vågade gå några steg närmare.

Det hände lite väl lite.
Det hummade och knäppte lite.
Väntan kändes lång, mycket längre än den var i sekunder (läs gärna om uppfattad vs mätt tid)
Så började den gula lampan att blinka!
Oh nej… gult!? Vad gick fel nu då?

Men någon har varit smart nog att sätta tolkningarna av Viking Bio:ns signalering på kåpan, alldeles intill just lamporna!
Och gult blinkande betydde startfas.
Perfekt.

Brännaren började andas.
Den körde lite fläkt en stund.
Vred lite på skruven!
Som att den provade sig fram
Det började värmeknäppa lite i den.

Fortfarande spännande!
Så slog gula lampan om till fast sken.
Aha, vad betyder det?
Låga!
Och det var här som det finurliga med att ha en liten liten springa mellan stosen och pannan – nu kunde jag se att det faktiskt brann.

En bild på eldskvasten från pelletsbrännaren taget via inspektionsluckan ovan

En bild på eldskvasten från pelletsbrännaren taget via inspektionsluckan ovan

Men det brann rätt ynkligt.
Inte alls som eldkvasten som oljebrännaren serverade.
Men vänta bara.
Den vred fram lite mer pellets som droppade ned genom fallröret.
Efter en stund gick fläkten upp i varm,
Och efter ytterligare en stund så tändes ytterligare en grön lampa – högeffektsläge!

Nu sprutade elden in i pannan.
Längden på lågan verkade rätt bra, den fyllde ut utrymmet, utan att slå i bakväggen.

Jag stod länge och betraktade allihopa.
Temperaturen i pannan började stiga och ingenting tycktes vilja gå snett.
Kallt var det i alla fall i pannrummet, pannan höll kanske 15 grader när jag startade.

När den nått 40 utan att hitta på tok, vågade jag mig därifrån, för att gå upp och värma mig.
Jodå, elementen började bli varma och fina.

Nästa osäkerhetsmoment var huruvida styrningen skulle funka.
Skulle den bryta, eller skulle brännaren fortsätta tills allt kokade?
Och om den skulle bryta, skulle den starta om av sig själv?
Än hade inte jag inte helt eldat upp ångestspöket.

Fortsättning följer

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Tips i vardagen och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Uppvärmning av en gammal kåk – del 12 – pelletsbrännaren startas

  1. Anton Brånby skriver:

    Alltså det här är tusan spännande!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s