Centrum upphör i spåret av butiksdöden

Vårt samhälle i rask förändring. Inte långt utanför storstäderna märks det. Förändring av centrum i städer och på mindre orter.

Den allmänna uppfattningen är att det är synd när lokala butiker lägger ned och alla vill ha sitt centrum levande.

Så varför går vi ändå mot motsatsen?

Vi går tittar till konsumenten först och sedan butikerna.

Den gemene människan – konsumenten –  är trygghetssökande, bekväm och ser främst  om sitt eget hus. Säkert, enkelt och de egna behoven tillgodosedda. Vill vi sätta lite hårdare ord på samma egenskaper blir det feg, lat och egoistisk. Sådana är de flesta människor.

I goda tider, när dessa basala behov är mättade och självklara, kan andra egenskaper läggas på ovanpå och ge sken av helt andra karaktärer. Öppen, ambitiös, generös. Men det kan skrapas undan igen och under fasaden lurar de grundläggande egenskaperna.

Låt oss använda detta för att förstå den snabba förändring av vårt samhälle.

Trygghetsmänniskan, som vill ha allt som det alltid har varit, ser hur små och mellanstora stadskärnor tappar butik efter butik. Stora köpcentra i utkanten av städer var det gamla hotet, men med många års facit var det inget som knäckte centrum/stadskärna.

Men nu har en ny fas inletts, när butik efter butik i centrum stängs, utan att fastighetsägaren direkt hittar nya hyresgäster. Om ens alls.

Detta har förstås flera förklaringar. Dels den uttalade företagsstrategin hos stora kedjor att inte ens vara representerade i för små städer, dels där man ändå finns, finns det en utdaterad strategi att små butiker inte får möjligheten att erbjuda kedjans fulla sortiment.

Telia är ett exempel ur den första och Intersport ett ur den andra.

Det senare fungerade bättre förr i tiden. Men idag har vi snabbare och bekvämare bilar och allmänna färdmedel, samt bättre vägar, som gör att avstånden till större städer och deras större, fullsortimentsbutiker, blivit mindre.

Jag kom själv på mig med att åka fem mil istället för en kilometer för att handla bröd och smör, bara för att jag var leds på mina små lokala matvarubutiker. Om tanken ens tänkts när jag växte upp och bilfloran dominerades av Bubblor och Amazoner utspridda på krokiga landsvägar som gick genom idel småsamhällen, hade den varit fullständigt bisarr.

Dels internet. Fullsortimentsinternet. Allt öppet. Alltid gratis frakt numera. Fri returrätt. Dessutom prisjämförelsesajter som snabbt hittar lägsta priset. Snabb leverans. Kunde de bara erbjuda mindre sunkiga utlämningsställen med kortare kö vore kanske slaget redan vunnet.

Jag gjorde ett försök att stödja min lokale väskhandlare så här inför skolstart. Då jag gick i skolan erbjöd samma tillverkare 3 kulörer, smutsgrön, tråkblå och roströd. Idag är det säkert 30 kulörer. Och ett antal olika storlekar och utföranden.

Klart det är svårt att lagerföra. Men säg det till barnet som just vill ha den färgen. Och ingen annan.

Jag gick som sagt till min lokala butik efter jobbet och den utvalda väskan fanns inte hemma. Jag undrade om de kunde få hem den. – Jodå, bara den fanns på leverantörens lager. Det var hon dock tvungen att ringa om. Och leverantören svarade inte i telefon efter kl 17, så det fick vänta till nästa dag. Hon skulle efter det ringa mig. Och leverans i så fall? – Räkna med 5 vardagar. Vad? Fem dagar? Den stora kedjan behöver se över sina logistiklösningar.

Och hur slutade det? Inte ringde hon upp mig inte. Varför skulle jag ens anstränga mig nästa gång? Här kommer bekvämligheten in. Och egoismen.

De fysiska butikerna oavsett storlek, läge och stad upplever ett annat och tilltagande problem som internet är befriat från: stölder.

Snart kommer en butik för mycket i centrum att stänga för gott. Resonemanget bland dig och mig kommer då bli ”ingen ide att gå till centrum, det finns ändå inte där” även om det fortfarande gör det. Butiker behöver varandra. Både kompletterande och konkurrerande. Blir de för få tappar alla dragningskraften och kunderna går någon annanstans. När en butik för mycket stängt blir det en dominoeffekt och till slut är hela centrumet borta så som vi känner det idag.

Det är inte bara internet som driver på denna förändring. Ett nytt inslag finns i småstadscentrum, större köpcentra och på IKEA. I en kombination av sysslolöshet och andra vanor från en annan kultur, driver klungor med främmande män omkring. Och där deras kultur att vara många, möter vår att klara sig själv, uppstår vår otrygghet. Varför gå och nöjeshandla på ett köpcentrum om det inte känns tryggt och trevligt? Då är det ju inget nöje längre.

Och även om det är så att de allra flesta från utlandet är hyvens och tacksamma människor som inte skulle göra en fluga förnär, så är känslan att alla inte är det. Hur ska jag då veta vilka som är hyggliga och vilka jag bör vara på min vakt mot? Nej, bäst att ta det säkra före det osäkra. Trygghetssökande. Välj det som är mer säkert. Nu finns ju internethandeln, så jag måste ju inte gå till affärer för att köpa mina saker.

Flera bäckar tillsammans som eroderar. Till slut har de underminerat tillräckligt för ett stort ras.

Stadskärnor så som vi känner dem idag är borta 2020. Sätter du emot?

Vad kommer då i deras ställe?

Showrooms gissar jag på. Utställningslokaler där företag och kedjor kommer i stora klungor och visar upp sig och sina produkter. Konsumenterna lockas av en happening i stan och kommer. De får se och känna på produkterna som annars bara finns på skärmen. Prata med säljare och experter. Få hjälp med att lägga en order. På Nätet, förstås. Så drar cirkusen vidare till nästa stad.

Jag kan ha fel.

Men det tror jag inte.

Vad tror Du?

Annonser

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Tankar och ord och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Centrum upphör i spåret av butiksdöden

  1. Bertil Johansson skriver:

    I min stad är de inhemska missbrukarna i stadskärnan ett långt större orosmoment än de nya befolkningsgrupperna. Högljudda, påstridiga, aggressiva och helt oförutsägbara ockuperar de resecentrum och de bästa parkbänkarna i staden. Frånvaro av polis förstärker detta orosmoment ytterligare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s