Sauber – Wehrlein – vad hände och vad händer

Formel 1 2017.
Saubers nytillskott Pascal Wehrlein valde att inte komma till start.

I den intervju som Wehrlein gav, dementerade han att det inte hade att göra med ryggskadan han fick för 2 månader sedan i Race of Champions. Istället hävdade han att han inte var fysiskt förberedd nog.

Vad?

Du är en av 20 utvalda att leva ut din dröm.
Och du backar ur!

Wehrlein är ingen rookie, han har ett hum om sporten redan.
Någon hund ligger begraven.

Tänk om han suttit i Mercedes bil istället för Bottas.
Och backat ur samma dag som kvalet!

Kanske var det därför Mercedes inte valde honom.

Det gav gyllene läge för Giovnazzi, som turligt nog var på plats som Ferraris tredjeförare.
Giovnazzi som i sin första säsong i GP2 (2016) nästan tog hem mästerskapet och som därefter knöts till Ferrari.

Giovnazzi hoppade in i Saubern, kvalade in drygt 2 tiondelar och två platser bakom sin svenske stallkamrat Ericsson och körde i mål på en 12:e plats. Ett enastående resultat.

Om nu Mercedespojken Wehrlein inte var nog tränad för att köra räserbil i Australien, kommer han knappast att vara tränad nog för att köra i nästa lopp i Kina heller.

Då kan man tänka sig att efter första loppet, så har Sauber och alla andra sett hur viktigt det är med en bra motor. Sauber som just nu kör med fjolårsmotorer kan hända ser en möjlighet att få senaste upplagan av Ferrarimotor mot att Ferrarimannen får ett säte…

Annonser
Publicerat i Bil | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Formel 1 i högform

Ferrari, Vettel, seger i Australien

Formel 1 2017 är äntligen av stapeln!

Ferrari har brutit Mercedes dominans – utan att för den skull själv dominera.

Äntligen snabba bilar!
Äntligen snygga bilar!
Äntligen däck som håller!
Äntligen fri motorutveckling!

Seger för Formel 1, som sport, som underhållning, som livsstil.

Så många nyheter, så som bredare däck, slitstarkare däck, bredare och lägre bilar mm… vi minns med fasa premiären 2010, då i Bahrain, med stora reglementsförändringar också. Då ett avvaktande lopp, en enda lång procession. Dagen premiär var plattan i mattan!

Låg, bred bakvinge, breda bakdäck och… rosa bil

I en kostsam premiumsport som Formel 1 är pengarna viktiga. Så viktiga att det går bra att måla sin bil rosa. Force India överlät den brandgula kulören till McLaren och iklädde sig villigt en vattensponsors rosa tema. Tänk att det går att tjäna så mycket pengar på magnesiumberikat vatten!

Vi går rask över till oljesponsorerna, för det är i ärlighetens namn intressantare. Inte för att olja är viktigare än vatten generellt sett, men för att smörjmedel och bränsle inte bara är pengar in, utan även är nyckelfaktorer för framgång på banan.

Mercedes nära och långa samarbete med Petronas anses vara en av hemligheterna med Mercedes framgångar, att motor och bränsle är byggda för varandra. Sannolikt del av förklaringen till varför Mercedes markant kan öka effektuttaget tillfälligt, när så erfordras. För att de kör med oljeinblandning, har de givetvis förnekat, eftersom det inte är tillåtet (men lägg gärna märke till att det blåryker om Mercedes bilar när de lämnar garaget för att kvala…)

McLarens långa samarbete med Exxon Mobile är över och ryktet innan säsongen var att BP/Castrol skulle gå in som ny titelsponsor. Men icke. Döm istället av överraskningen att franska Total totalt lämnat sporten, inklusive Renault.

Istället blev det Renault som kör med Castrol i motorn och BP i tanken. Samtidigt som nästa Renaultmotor, om än titulerad Tag Heuer (pengarna pratar igen), i Red Bull, som smörjs med Mobile 1 och tankas med Essobränsle från och med i år. Nytt samarbete innebär nya utmaningar och det är givet att långväga kombinationer som Mercedes/Petronas och Ferrari/Shell har ett försprång här.

Tillbaka till årets första loppa i Melbourne.
Vad gick fel för Mercedes och Hamilton, som startade från första rutan och tog starten?

Hamilton själv sade efteråt att han var tvungen att gå i depå när han gjorde för att byta däck, sannolikt med en planerad 2-stopps-stategi. Och givetvis hade Mercedes strateger förutsatt att Vettel, som höll samma tempo bakom Hamilton, skulle gå in på varvet efter.

Redan tidigt i loppet såg det tydligt ut som att Vettel körde för en tvåstoppare, medan Kimi höll igen för att på sitt karaktäristiska vis spara däcken och klara sig på en enstoppare. Att Vettel kunde köra så mycket längre på sina ultrasoft var givetvis en chock för Mercedes och det som grundlade segern.

Kimi Räikkönen

Lite bryderier för Ferrari kanske ändå, när Kimi sist av topp-5-bilarna gick i depå, valde Pirellis Soft han också. Alltså det hårdast av de tre tillgängliga däcken.Speciellt med åtanke att Red Bull lagt på SuperSoft på Verstappen några varv tidigare.

Kanske tog Ferrari det säkra före det osäkra, med så många okända parametrar i det nya reglementet ännu. Sannolikt hade Ferrari räknat ut att de skulle kunna hålla undan för Verstappen på Soft, och med SuperSoft ändå inte hinna ikapp Bottas framför.

Banan i Australien har aldrig inbjudit till något omkörningsfest, men ändå bjöds det på omkörningar. Fina omkörningar och omkörningsförsök. Inga DRS-passager, som är ungefär lika spännande som en blåflagga. När vi väl kommer till en permanent räserbana kommer dagens bilar och dagens förare att bjuda på ännu mer bra racing.

Problem med omkörning? Ingalunda, här har vi tre i bredd

13 av 20 bilar kom i mål.

Alla från plats 7 och därefter blev varvade.

Och vad lämnar Renault Australien med för ursäkt?
Fabriksstallet Renault, som i år byggt en bil anpassad för sin egen motor, blev sist av alla Renaultdrivna bilar, som kom i mål.

Kimi Räikkönen satte tävlingens snabbaste varv.

Vi ser med tillförsikt fram emot fortsättningen, om 2 veckor, då i från Kina!

Publicerat i Bil | Märkt , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Centrum upphör i spåret av butiksdöden

Vårt samhälle i rask förändring. Inte långt utanför storstäderna märks det. Förändring av centrum i städer och på mindre orter.

Den allmänna uppfattningen är att det är synd när lokala butiker lägger ned och alla vill ha sitt centrum levande.

Så varför går vi ändå mot motsatsen?

Vi går tittar till konsumenten först och sedan butikerna.

Den gemene människan – konsumenten –  är trygghetssökande, bekväm och ser främst  om sitt eget hus. Säkert, enkelt och de egna behoven tillgodosedda. Vill vi sätta lite hårdare ord på samma egenskaper blir det feg, lat och egoistisk. Sådana är de flesta människor.

I goda tider, när dessa basala behov är mättade och självklara, kan andra egenskaper läggas på ovanpå och ge sken av helt andra karaktärer. Öppen, ambitiös, generös. Men det kan skrapas undan igen och under fasaden lurar de grundläggande egenskaperna.

Låt oss använda detta för att förstå den snabba förändring av vårt samhälle.

Trygghetsmänniskan, som vill ha allt som det alltid har varit, ser hur små och mellanstora stadskärnor tappar butik efter butik. Stora köpcentra i utkanten av städer var det gamla hotet, men med många års facit var det inget som knäckte centrum/stadskärna.

Men nu har en ny fas inletts, när butik efter butik i centrum stängs, utan att fastighetsägaren direkt hittar nya hyresgäster. Om ens alls.

Detta har förstås flera förklaringar. Dels den uttalade företagsstrategin hos stora kedjor att inte ens vara representerade i för små städer, dels där man ändå finns, finns det en utdaterad strategi att små butiker inte får möjligheten att erbjuda kedjans fulla sortiment.

Telia är ett exempel ur den första och Intersport ett ur den andra.

Det senare fungerade bättre förr i tiden. Men idag har vi snabbare och bekvämare bilar och allmänna färdmedel, samt bättre vägar, som gör att avstånden till större städer och deras större, fullsortimentsbutiker, blivit mindre.

Jag kom själv på mig med att åka fem mil istället för en kilometer för att handla bröd och smör, bara för att jag var leds på mina små lokala matvarubutiker. Om tanken ens tänkts när jag växte upp och bilfloran dominerades av Bubblor och Amazoner utspridda på krokiga landsvägar som gick genom idel småsamhällen, hade den varit fullständigt bisarr.

Dels internet. Fullsortimentsinternet. Allt öppet. Alltid gratis frakt numera. Fri returrätt. Dessutom prisjämförelsesajter som snabbt hittar lägsta priset. Snabb leverans. Kunde de bara erbjuda mindre sunkiga utlämningsställen med kortare kö vore kanske slaget redan vunnet.

Jag gjorde ett försök att stödja min lokale väskhandlare så här inför skolstart. Då jag gick i skolan erbjöd samma tillverkare 3 kulörer, smutsgrön, tråkblå och roströd. Idag är det säkert 30 kulörer. Och ett antal olika storlekar och utföranden.

Klart det är svårt att lagerföra. Men säg det till barnet som just vill ha den färgen. Och ingen annan.

Jag gick som sagt till min lokala butik efter jobbet och den utvalda väskan fanns inte hemma. Jag undrade om de kunde få hem den. – Jodå, bara den fanns på leverantörens lager. Det var hon dock tvungen att ringa om. Och leverantören svarade inte i telefon efter kl 17, så det fick vänta till nästa dag. Hon skulle efter det ringa mig. Och leverans i så fall? – Räkna med 5 vardagar. Vad? Fem dagar? Den stora kedjan behöver se över sina logistiklösningar.

Och hur slutade det? Inte ringde hon upp mig inte. Varför skulle jag ens anstränga mig nästa gång? Här kommer bekvämligheten in. Och egoismen.

De fysiska butikerna oavsett storlek, läge och stad upplever ett annat och tilltagande problem som internet är befriat från: stölder.

Snart kommer en butik för mycket i centrum att stänga för gott. Resonemanget bland dig och mig kommer då bli ”ingen ide att gå till centrum, det finns ändå inte där” även om det fortfarande gör det. Butiker behöver varandra. Både kompletterande och konkurrerande. Blir de för få tappar alla dragningskraften och kunderna går någon annanstans. När en butik för mycket stängt blir det en dominoeffekt och till slut är hela centrumet borta så som vi känner det idag.

Det är inte bara internet som driver på denna förändring. Ett nytt inslag finns i småstadscentrum, större köpcentra och på IKEA. I en kombination av sysslolöshet och andra vanor från en annan kultur, driver klungor med främmande män omkring. Och där deras kultur att vara många, möter vår att klara sig själv, uppstår vår otrygghet. Varför gå och nöjeshandla på ett köpcentrum om det inte känns tryggt och trevligt? Då är det ju inget nöje längre.

Och även om det är så att de allra flesta från utlandet är hyvens och tacksamma människor som inte skulle göra en fluga förnär, så är känslan att alla inte är det. Hur ska jag då veta vilka som är hyggliga och vilka jag bör vara på min vakt mot? Nej, bäst att ta det säkra före det osäkra. Trygghetssökande. Välj det som är mer säkert. Nu finns ju internethandeln, så jag måste ju inte gå till affärer för att köpa mina saker.

Flera bäckar tillsammans som eroderar. Till slut har de underminerat tillräckligt för ett stort ras.

Stadskärnor så som vi känner dem idag är borta 2020. Sätter du emot?

Vad kommer då i deras ställe?

Showrooms gissar jag på. Utställningslokaler där företag och kedjor kommer i stora klungor och visar upp sig och sina produkter. Konsumenterna lockas av en happening i stan och kommer. De får se och känna på produkterna som annars bara finns på skärmen. Prata med säljare och experter. Få hjälp med att lägga en order. På Nätet, förstås. Så drar cirkusen vidare till nästa stad.

Jag kan ha fel.

Men det tror jag inte.

Vad tror Du?

Publicerat i Tankar och ord | Märkt , , , , , , | 1 kommentar

Solceller till taket – del 12 – första hela månaden med solel

Egen elproduktion.
Februari blev min första hela månad med solel från taket.

Så här såg det ut i siffror:

Det blev totalt 50,2 kWh
varav 34 kWh förbrukade jag själv och
16,2 kWh matades ut på nätet (och förbrukades i praktiken sannolikt av mina grannar).

Dessa 16,2 kWh ska jag enligt avtalet med elleverantören krediteras för. Jag väntar med spänning på hur det kommer redovisas.

Jag har tidigare räknat ut (läs om det här) att en producerad kilowattimme sparar mig 90 öre.

Så kom deklarationen med en positiv överraskning – det var alltså sant att jag som sk. mikroproducent av grön el får 60 öre i skattereduktion per utmatad kWh.

Jag hade ju som bekant några dagar i oktober då växelriktaren fungerade och jag producerade 7 kWh som jag inte förbrukade själv. Detta gav mig 4 kr i skattereduktion på deklarationen!

Detta innebar att 13,8% av mitt elbehov i februari kom från solel.

Och om produktionen håller i sig på exakt samma nivå, således inräknat minskat köp av el och skattereduktion på levererad el, så tar det 150 år innan investeringen når breakeven.

Nu var det som sagt februari och solen bör ger mer el under vår och sommar… jag återkommer med uppdatering av de faktiska siffrorna varefter månaderna tickar på. Fortsättning här

Men känslan av att ha egen elproduktion… fin!

Publicerat i Tips i vardagen | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Solceller till taket – del 11 – ny växelriktare, ny elproduktion

Solelproduktionen upphörde med ett felmeddelande om jordfel (SMA felkod 3501). PPAM, leverantören, ville hävda att felkoden kom av att det låg snö partiellt på solcellerna. Det vet jag idag att det inte betydde. Dels gör det det nu och om några paneler är snötäckta och andra är det inte i en tråd, så returneras felkod 3300. Nästan samma.

Men här var det alltså ett jordfel. Jag var orolig att det var kablaget på taket som var oriktigt gjort, men allt var att skylla på en SMA-växelriktare som inte var kry från fabrik.

Jordfelet ledde till några intressanta upplevelser i källaren (läs om det här) och den smällen, som sköt solcellernas samtliga säkringar, fick nog även växelriktaren att må mer dåligt. Den levererade efter det ett par nya felkoder, bland annat 7701, som gjorde att fläkten gick hela tiden i växelriktaren. Och tji elproduktion förstås.

Det ledde fram till att två duktiga herrar från PPAM ryckte ut i mörkaste januari och bytte ut växelriktaren, kontrollerade kopplingar och sopade fram solcellerna för att direkt se att allt fungerade. Och det gjorde det. Från den 19:e januari omvandlas solstrålar till prima 220V växelström i huset.

Solceller i arbete

Solceller i arbete

Anläggningen uppges ha 4.7 kWp och nu i mitten på februari, om det är en dag som denna med isklarblå himmel och strålande sol, så får jag ihop cirka 5 kWh på en dag.

Jag räknar att jag spar 90 öre per producerad kWh.
Inte mer, så som flertalet solcellsleverantörer vill hävda, eftersom de räknar alla kostnader för el och slår ut det på kWh. Men den fasta kostnaden (läs mer här) för att behålla elkabeln in i huset är ju oförändrad. Kostnaden för el (25 öre) + nätöverföringsavgift (20 öre) + elskatt (30 öre) och moms på allt, det blir 90 öre.

Läs mer om mina beräkningar här

En fantastisk känsla att få el alldeles gratis.
Som pricken över i är att Magdalena Andersson inte får ett öre i skatt eller moms heller.
Egentligen ï då, eftersom hon dels inte får skatt på min egenproducerade el, dels behöver jag köpa mindre skattade el också.

Laglig skattesmitare således.
Eller är det skatteplanering kanske?

Mer om att minska skatten

Början på historien om solcellerna här

Nu ska jag börja räkningen hur produktionen leder fram till avbetalningen av solcellerna och när jag beräknas nå breakeven. Räknat på faktiskt produktion, så siffrorna kommer jag att uppdatera här på absolutman. Välkommen tillbaka.

Februari 2017 – första siffrorna!

Publicerat i Tips i vardagen | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Fast nätavgift och solceller

”Välkommen till 2017. Utan någon som helst förklaring höjer vi den fasta nätavgiften med 29,5%” skriver VB-Energi på sin hemsida.

Var finns myndighetskontrollen?
Här sitter vi som konsumenter i synnerligen utsatt läge.

El klarar vi oss inte utan.
Inte ens solcellsinstallation (läs mer här) gör att vi kan kapa ingående ledningar – solen lyser ju inte dygnet runt.
Vi har bara en ledning in och den ägs av ett enda företag.
Det företaget tycks ohämmat få ta ut vilka summor som helst.
I och med detta vill jag direkt misstycka både till den oskäliga och omotiverade höjningen i sig och till samhällssystemet som sådant.

Låt mig ta ett räkneexempel.

Under 2016 förbrukade jag 4755 kWh.
Låt oss säga att det blir lika mycket under 2017, samt att solcellsanläggningen ligger nere (läs mer här)

4755 kWh/ 2980 kr/kWh = 62,67 öre/kWh i fast kostnad.
Läggas till det ska överföringsavgiften 23,75 öre /kWh.

86,42 öre/kWh

Den hiskeliga fasta avgiften främjar inte till elbesparing.

Vill vi få ned elanvändandet skulle det vara bättre om den fasta avgiften slogs ut på överföringsavgiften.

Men elproducenterna och nätbolaget har knappast något intresse av att främja minskad elanvändning. Det vore, för dem, att skjuta sin egen kvartalsrapport i huvudet.

En fri marknad behöver myndighetskontroll för att inte bli osund.
Osund marknad tenderar att glömma sitt primära syfte – i detta fall att förse folket med el – och istället enkomt fokusera på att ge vinst till sina ägare. Inte oviktigt, men nu känns det som att balansen haltar.

Håller du med?
Tryck på gilla. Och skicka ett mejl till Ditt elbolag där du misstycker till oskäliga höjningar på nätavgiften.

Håller du inte med?
Det alternativ saknas uttryck för.

Till den politiker som av en händelse råkar läsa så här långt – ta ditt ansvar. Reglera detta från lämplig myndighet.

Publicerat i Tips i vardagen | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Scirocco TDI-förbrukningsrapport

Volkswagen Scirocco TDI -10.
Om bara några några dagar firar jag tre år i min ägo.

img_9803Förutsättningarna är som tidigare:

– Manuell 2.0-diesel med 190 hästar
– Sänkt 1″
– 235/40R18 på sommaren och 205/55R16 på vintern, valda för lågt rullmotstånd

Färddatorns långtida (som nu alltså är på 8000 mil) snittförbrukning står på 0,47.
Detta översätts i faktiskt förbrukning – liter mot kilometerräknare – till 0,51.

Jag har några ytterligheter att rapportera om.

På en semestertur med snittfart på 110 km/h visade färddatorn för trippen på 0,59.

En femmila tur, som snittade på 55 km/h och som oftast innebar högst 80 km/h i kö, med mjuk och försiktig körning, visade färddatorn 0,38. Resan gjordes i karavan med en några år nyare Skoda Octavia 1.6 TDI Greenline, vars färddator också visade på 0,38.

Jag har en niomilasträcka som är fri från trafik, kameror, viltstängsel och allt, som jag färdas på tillräckligt ofta för att känna väl. Den stiger 170 meter åt ena hållet, omvänt faller den åt motsatt håll.

På denna sträcka går det att köra med 0,40 i uppförsbacken och 0,37 med samma förutsättningar år andra håller.
För 0,55/0,54 tar det 25 minuter mindre (enkel väg). Det innebär att 0,15 l/mil, alltså 1,35 liter, är den direkta kostnaden för denna tid.

Det betyder att en minut kostar 0,054 liter, vilket blir 3,24 liter för en timme. Timkonstnaden blir således 45 kronor vid ett dieselpris på 13:90 kr/liter. Något som får ses som en billig timme.

Nyligen besiktad utan anmärkning.
Färden fortsätter här på absolutman

Mer om importen av bilen i fråga
Service på Volkswagen TDI
2-års rapport
Försäkringsjämförelse

Publicerat i Mina bilar | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar