Jag har tidigare nämnt den stora slumpens betydelse för livets gilla gång, så pass kraftig är den att jag stundom tvivlar på att de är slump. Jag tror inte på någon gudavarelse, men ibland är slumpen lite för regisserad, det som sker är alltför osannolikt för att det ska vara rimligt.
Nu till några exempel på inträffade slumper, som är synnerligen osannolika:
• Jag bestämmer mig för att bryta in lite resultat på sigmareceptorn i min avhandling, en avhandling som hette och handlade om NMDA-receptorn. Dumt och irrationellt, logiskt sett. Avhandlingen fick ett sidospår och jag utsatt mig för ett fält jag var dåligt insatt i. Att hålla den strikt till NMDA-spåret var det enda riktiga. Att sedan båda mina handledare accepterade detta är också ett mysterium. Men det var denna lilla sigmadel som gjorde min opponent och nuvarande chef intresserad och gav henne tankar. Som sedan ledde mig till möjligheten att fortsätta min forskning i hennes grupp. Och det blev för att forska på just sigmareceptorn!
• Denna slump skulle sedan visa sig bara vara en del av en ännu större ”slump”: min väg ledde således till Göteborg och mitt ångloksintresse ledde mig till den lokala järnvägsmuseiföreningen Bergslagens Järnvägssällskap (BJs). Detta var inte unikt i sig, jag sökte mig till motsvarande intresseförening i Uppsala (ULJ), men dessa skrämde bort mig istället för att locka. Men ”slumpen” kommer av att BJs äger ångloket H3s 111, det ånglok som var min första ångloksupplevelse, som en 6-årig pojk och rotat sig djupt. Jag hade inte sett loket sedan 1981 vilket även var sista året det kördes med. Alltså 28 år sedan. Loket underkändes sedan i en besiktning 8 år senare och har följdaktligen stått sedan dess, 20 år. Samma år sökte föreningen, och beviljades året därpå, bidrag för upprustning av H3s 111 och utan byråkrati eller omständigheter kom loket in i verkstaden samma år. Och jag är med och skruvar och renoverar detta lok. Just detta lok! Detta lok som kanske lade grunden till mitt intresse. Som stått så länge. Och just nu sker detta. Just precis när jag kommit till Göteborg. Slump?
• Lägg sedan till 111:ans enda överlevande syster H3s 112 (som också var med 1981 och som också finns hos BJs; jag har två mobiler, varav till ingen jag fått välja nummer. Mitt ena nummer slutar på 111 och det andra på 112. Och vad hände sedan? Jo jag flyttade från Göteborg och min aktivitet hos BJs minskade följdaktligen. Och samtidigt stötte renoveringen av 111:an på bekymmer. Nu är projektet i stå. Korrelationen med min närvaro/frånvaro…
• I min ungdom körde jag Golf GTI. Och drömde om Porsche. En Porsche 944 dök upp på VAG i Borlänge. Min bil var fin och gick bra. Jag skulle lämna den som dellikvid. Jag var nöjd med den tilltänkta Porschen efter provturen och ekonomin var ordnad. Säljaren gav mig ett bra bud och ville bara ta en tur. Han höll med om att bilen gick bra och såg bra ut. Men ville dra av 1.500,- från sitt bud för att han ansåg sig tvungen att byta bensinpumpen. Den surrade nämligen och han menade att den inte var säljbar för honom med det surret. Jag stod och föll inte med de 1.500,- med ogillade beteendet. Precis som att 1.500 inte var avgörande för mig borde det inte ha varit det för honom heller. Roten till surret var – och här kommer den stora slumpen som hade bestämt sig för att jag inte skulle ha en Porsche – så här: bensinpumpen hade lagt av bara ett halvår tidigare. Jag hade köpt en ny på mekonomen och bytt. Och visst surrade den, men fungerade. Sedan kom ett brev från Mekonomen, till alla som köpt pumpar från den batchen. Budskapet var, det var inget fel pumpens funktion, men den surrade för mycket. Jag erbjöds byta in min surrande pump mot en ny, tyst. Men jag orkade inte skruva av och byta. Men hade jag gjort det hade jag blivit Porscheägare.
• Att cykla en lång sträcka, många kilometer och inte möta eller passera en enda människa. Förrän plötsligt möter man en cyklist och kommer ifatt en fotgängare. Och alla vi tre möts samtidigt. Och sedan inte möta eller passera några fler igen. Och det har hänt flera gånger. Vilket för mig är slumpmässigt fullständigt osannolikt. Det är en mycket enkel men påtaglig sak som gör mig övertygad om att denna värld vi lever är mer än vi ser.
• Försäljningen av VW typ 3:an. Jag annonserade i en tysk VW-tidning. En (1) hörde av sig. Han kom med VW-buss och trailer. Kikade, prutade, lyssnade. Startade och gasade. Lyssnade när jag sade att ettans växel var dålig. Men han provkörde inte. Bara torrgasade och rörde växelspaken i kulissen. Och lät mig köra upp bilen på trailern. Först hemma i Tyskland upptäckte han vad jag menade med (die erste Gang ist schlecht), men då var det försent för honom. Det blev enkelt för mig och jag gick inte back på affären. Tvärtom, jag hade satt ut den för hutlösa 4.000 DM (ca 22.000 SEK) och fick 2.000 DM, jag tror jag gav 5.500 SEK ett halvår tidigare + resan att hämta dem.
• Det har mig berättats av en nära bekant att dennes kvinnas mormor genom släktforskning fick fram att i huset de bodde i, där bodde långt tillbaka hans kvinnas mormors farmors mamma (i samma hus) och hon var gift med mjölnaren som arbetade i kvarnen som låg precis nästgårds. Denna ”förmoder” bar dessutom samma förnamn som hans kvinna. Detta hus är inget släkthus på någon parts sida, utan har inhandlats för skattade kronor. Nästan kusligt om man betänker att hans kvinna kommer från det underbara Ö-vik och hamnade där efter att de två träffats i Norge. Ännu bättre blir historien då det är så att den enda som hade dessa kunskaperna var en nutida mjölnare som bodde i trakten. Hans kvinnas mormor besökte honom när hon en gång var på besök i huset och upptäckte att hon och hans kvinna hade samma släktfotografi och att båda var släkt med denna ”Mjölnarens kvinna tillika hans kvinnas namne”. Några veckor efter att hans kvinnas mormor talat med mjölnaren dog han. Utan detta enda möte dem två emellan så hade kunskaperna gått i graven.
• Jag är ingen stor bokslukare och läser definitivt inte böcker på rekommendation. Men vid ett tillfälle tyckte min bror att jag skulle läsa den bok han just läst och tillika hittat i pappersåtervinningen, en bok som hetter Bilstaden, av Arthur Hailey från 1971. Den låg en stund i min hylla men nu har jag läst den, en bok som jag både uppskattade och kan rekommendera för den insyn den gav i den amerikanska bilindustrin. Förra veckan var till en butik för begagnade tidningar, böcker, spel och skivor. Syftet var att köpa min fru lite kiosklitteratur och ett par inredningsmagasin. Tog själv en gammal Bilsport och en Automobil från 1984. Den senare bläddrade jag lite i just. Där i finns ett prenummerationserbjudandet och om man nappade på det fick man med… just det Arthur Haileys bok Bilstaden!
• En bekant köpte sin första bil och det blev en trevlig Audi 90, från en skum förort till vår huvudstad. Den gick fint, var fin och alla var belåtna. Det var ett flyttgods från USA för länge sedan och efter ett tag insåg vi att den gått 220000 miles och inte 220000 km… dvs ca 36000 mil. Denne bekante, som lider av existentiell ångest rent allmänt, tyckte detta var bedrövligt och befarade att bilen skulle ge upp när som helst och att han var lurad. Att bilen forfarande var fin och gick bra skänkte bara en gnutta tröst. Ibland är insikt mindre bra. Ett par veckor efter detta var det dags för besiktning (som förresten gick galant och utan anmärkning) och medan han stod och väntade på sin tur kommer en man fram till honom och berättar att det var hans tidigare bil min bekante hade. Det var den mannen som importerat den som flyttgods och hade köpt den själv när han bodde i USA: Han frågade lite mer om hur bilen mådde och sade vidare att om min bekante någon gång vilje sälja den så skulle han slå honom en pling. Och när min bekante en tid senare själv skulle flytta till huvudstaden, lyfte han luren till Audins gamle ägare och vips var den såld.
• Jag bodde i studentlägenhet under min studietid och en lång tid därefter. När jag tog apotekarexamen, så kom det nästan dagen efter ett krav från hyresvärden: ”Vi ser att du slutat studera – skicka in intyg på fortsatta studier eller flytta!”. Jag skulle ju börja doktorera, vilket räknas som studier, så jag skickade in det och blev beviljad att bo kvar. Inte förrän 8,5 år senare kom så nästa brev med krav om intyg på studieaktivitet. Samma dag som min dotter fyllde år. Och på samma dag fick min fru ett utbrott och flyttade.
Tillfälligheter. Det som styr våra liv. Våra stora avgöranden beror ofta på en slump. Och ändå är jag övertygad om att inget händer av en ren slump. Det beror på att vi påverkar tillvaron. Därför händer dessa ”slumpmässiga” saker.
Detta är en del i en serie inlägg, se Introduktion och Index för andra inlägg.
Närmast är detta en fortsättning från Filosofi IVa – Om Gud, religion och medvetande människor och Filosofi om slumpens existens, fortsättning följer i Filosofi IVc
Absolutman 
Spännande listor. :-) Har du studerat begrepp som synkronicitet, flow/flöde, tur, timing och fjärilseffekten?
Jag kan definera synkronicitet som ”en serie av till synes slumpartade händelser som för ett skeende eller en process framåt”. Slumparna blir betydelsefulla i sitt sammanhang och genom individens unika tolkning. Personligen struntar jag i hönan-ägget, det väsentliga är det konkreta resultatet som oftast är väldigt bra.
Flow/flöde hänger ihop med detta, för när man börjar lägga märke till ”slumpar i system” så upplever man också ofta att saker man önskar går så lätt att genomföra, man upplever flow, att man nästan får alltihop ”gratis”. Det är mest att åka, styra väl och trampa lite emellanåt.
Tur ingår i kedjan därför att flera forskare oberoende av varandra bevisat att upplevelsen och det praktiska utfallet av tur respektive otur sitter helt i individens hjärna. Folk som har tur tillämpar viktiga grundprinciper som ger dem ibland helt osannolika fördelar, i andras ögon, men är resultatet av de tursammas egna hjärnprocesser och handlingar.
Timing, detta svårgreppbara ögonblick. Jag är själv idémässigt ständigt 2-7 år före min omvärld, vilket jag slitit ont med många gånger. Men även jag har stunder när allt stämmer, och den österländska visdomen besannas: ”När eleven är mogen kommer läraren att visa sig.” och i dess andra tolkning: ”När tiden är mogen kommer vägen att visa sig.”
Fjärilseffekten, butterfly effect, ingår i kaosteorin och är väl närmast den matematiska förklaringen av din insikt att du själv påverkar din tillvaro. Objektivitet är en omöjlighet, allt är subjektivt.
Hur hamnade jag hos dig? Genom att söka på varumärke. Så såg jag att du rotat i motorolja, vilket jag och min sambo gör just nu för att lösa problem med en V8 och en rak-3. Du är kunnig inom läkemedelsindustri, och skriver om myter vs fakta och vardagsfilosofi, vilket är ämnen som intresserar mig. Min sambo älskar F1, ånglok och är duktig i verkstaden, och vi är båda mycket bilintresserade. Så jag stannade en stund extra. Tack för att du delar med dig. :-)
Tack för att du stannade till här ock dessutom tog dig tid att skriva en omfattande och välskriven kommentar.
Jag har inte studerat dessa ämnen, och även om flera av dem klingar bekant så har jag ingen direkt kunskap kring dessa. Kanske finns det mer att hämta för mig där.
Så du menar att tur sitter i hjärnan? Intressant! Förvisso verkar det mesta sitta i hjärnan, men det låter spännande om tur skulle vara resultatet av tankemönster. Det har i så fall en mycket konkret effekt på tillvaron. Värt att studera, tror jag.
Du låter ganska insatt i ämnet, har Du studerat och forskat i detta? Det vore intressant att utveckla en diskussion.
Pingback: kajo.info.se » Synkronicitet, flow, tur, tajming och fjärilseffekten
En period under 1990-talet läste jag allt jag kom över om detta… Jag samtalar gärna. Ska vi göra det här i kommentarfältet? Kanske lite skrymmande…? :-) Du har min mejl och/eller kan skicka meddelande via FB.