Årliga besöket vid TGOJ-samlingen i Grängesberg

En av våra bäst bevarade kulturskatter finns i Grängesberg. Här ställde TGOJ undan sina sista – och sannolikt finaste – ånglok. Som beredskap, hette det. Beredskap för vad? Om de nymodiga elloken, som Bt och Ma, skulle sluta fungera? Eller var det helt enkelt det uppenbara – de hade inte hjärta att skära ned det som varit ryggraden i verksamheten. Förmodligen. Vi kan bara skatta oss lyckliga att det blev så.

Lika lyckliga ska vi vara över att embryot till GBBJ dök upp på spelplanen i slutet av 70-talet: sentimentaliteten hos TGOJ hade minskat, lokstallet i Grängesberg började läcka i taket och domen var nära – skrota och riv. Men på något sätt lyckades Thunberg & C:o med att få överta vårdnaden av loken.

Det var redan då en mycket komplett samling av det sista, tyngsta och modernaste bland malmtågslok som fanns där. Rätta mig om jag har fel när det var M3a 101, M3b 61, M3t 71, M3t 72, M3t 73 och Gb 95 som huserade där då.

Tre ånglok som tillsammans är Ludvika kommuns starkaste turistmagnet – turbinloken lockar ständigt besökare från hela världen.

Det är synnerligen svårt att fotografera ånglok inne i ett lokstall. Jag gjorde några fagra försök:

M3t 71 i en färgsättning som påstås vara original, även om jag har svårt att tro det, 71:an som tidigare bar epitetet ”Världens enda körbara ångturbinlok”. Med ett besvärligt storlager (?) är det inte riktigt sant längre.

M3t 73 ser ut precis som om hon kommit från sista skiftet, helt autentisk och underbar!
Men vänta nu… hon är uppkopplad. Och någon håller på med turbinen. Kanske ska hon blir ”Världens enda fungerande ångturbinlok”!

M3t 72, hemkommen efter 30 år i exil. 30 år… det är längre tid än hon var i drift.

M3t 72 – jag säger ju att det är svårt att fotografera ånglok inomhus. Bilden tagen från M3 49 bredvid.

M3 49 – när GBBJ började köra med henne var man glad åt att hon tog mindre med kol och vatten än sina nyare kollegor. Här står hon smord och uppkopplad, dessvärre oslaggad. Lägg märke till den långa vevstaken.

Men vänta här… mer TGOJ-material. Och utomhus… det här är ju tendern till M3b 61. Var är resten?

En bit in på spåret stod resten av M3b 61. Visserligen under en bra presenning. Men ändå! Jag lider när jag ser en sådan här unik skatt förvaras så här. Hoppet väcktes ju till liv för tre år sedan, när 61:an stod inne i lokstallet och hade fått hytten snyggt och seriöst uppdonad inuti.

Om DonDoc

Moderator av Absolutman.wordpress.com Filosof, Författare och Forskare.
Det här inlägget postades i Normalspårig järnväg och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Årliga besöket vid TGOJ-samlingen i Grängesberg

  1. hampus71 skriver:

    Hej, svängde förbi. Jag är 72 år. f.d.. Miljöinsp. med ett par lästips.
    http://www.gavledraget.com/bernt-forsberg-forfattare-och-lokfantast/
    http://gd.se/kultur/1.44657-angloken-vid-sorby-urfjall
    Berättaren slutade som lokbiträde och blev ingenjör vid OKB. Pappan körde ånglok.
    Själv började jag vid tio års ålder.
    http://hem.passagen.se/osbydata/zoom/danne-zoom.htm
    Trevlig block Du har tipsad från +++

  2. hampus71 skriver:

    Hoppsan, råkade ta en titt på ”Kajsa” där var mycket att läsa. Jag får återkomma.
    Vet bara att min min egen bil har ett jäkla tryck på turbon när man kallstartar. Sen blir den snålare på bensinen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s